Halmstads flygplats
Skriftlig fråga 2017/18:988 av Lars Püss (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-08
- Överlämnad
- 2018-03-09
- Anmäld
- 2018-03-13
- Svarsdatum
- 2018-03-21
- Sista svarsdatum
- 2018-03-21
- Besvarad
- 2018-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Halmstads kommun ansvarar sedan drygt tio år för driften av Halmstads flygplats sedan staten lämnade över ansvaret. Huvudskälet till att kommunen tog på sig detta ansvar var att säkerställa att Halmstad även i fortsättningen skulle ha goda kommunikationer med Stockholm, i form av reguljärflyg.
Hela nyttan av flygplatsen handlar dock inte enbart om möjligheten till reguljärflyg till Stockholm.
På samma gång ligger en av Sveriges största garnisoner i Halmstad. I huvudsak inrymmer den luftvärnsregementet, Försvarsmaktens tekniska skola och Militärhögskolan. För försvarets del är tillgången på goda kommunikationer helt avgörande. Ur ett strategiskt perspektiv är tillgången till en hamn och flygplats avgörande – från att i fredstid kunna snabbt förflytta personal eller teknisk utrustning till att i kristider skeppa flera stridsklara bataljoner.
I det här sammanhanget är det därför ganska förvånande att Sveriges samlade luftförsvarsförmågas möjligheter att snabbt kunna förflyttas till stora delar vilar i händerna på en enskild kommun.
Till följd av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att det finns adekvat tillgång till kommunikationer i både freds- och kristider för våra militära förband?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:988 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fö2018/00369/MFI
Försvarsdepartementet
Försvarsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:988 av Lars Püss (M) om
Halmstads flygplats
Lars Püss har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att det finns adekvat tillgång till kommunikationer i både freds- och kristider för våra militära förband.
Jag kan konstatera att det idag pågår ett intensivt arbete med att från grunden bygga upp ett modernt och robust totalförsvar. Regeringens styrning av totalförsvarsplaneringen har som bekant sin grund i försvarsbeslutet 2015 och uppföljande regeringsbeslut med planeringsanvisningar och uppdrag.
Transportsektorn är av central betydelse vid fredstida kriser och i krig för att upprätthålla samhällets funktionalitet, men även som stöd till Försvarsmakten. Försvarsmakten kommer inför och vid höjd beredskap ha ett behov av stöd från olika delar av transportsektorn. Det innebär att det finns behov av att fortsätta arbetet med att utveckla beredskapsplaneringen inom transportsektorn där samordning behöver ske mellan olika civila aktörer och Försvarsmakten på central, regional och lokal nivå. Kommunernas engagemang är viktigt. Detta gäller hela landet och oavsett om det handlar om mark-, flyg- eller sjötransporter.
Trafikverket fick den 1 augusti 2017 ansvar för övergripande samordning och planering av krisberedskap och det civila försvaret inom transportområdet. Det innebär bättre förutsättningar för beredskapsplanering och samverkan mellan olika aktörer inklusive näringslivet.
Regeringen har tillsatt den parlamentariska kommittén Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (Fö 2017:02), i syfte att bl.a. bedöma om det finns behov av författningsåtgärder vad gäller ansvarsförhållandet mellan staten, kommuner och enskilda samt bedöma om åtgärder behöver vidtas för att åstadkomma ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur, såsom t ex hamnar och flygplatser. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2019.
När Försvarsmakten inte kan tillgodose sitt transportbehov av militära förband genom egna resurser finns andra metoder att tillgå vid höjd beredskap. Det kan t. ex. handla om att tillämpa förfogandelagstiftningen eller att ingå avtal med berörda transportleverantörer. Allt kräver förberedelser och arbete pågår inom ramen för den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Försvarsmakten har t. ex. påbörjat arbetet med uttagningsbeslut för civila fordon.
Den återupptagna totalförsvarsplaneringen innebär att samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten, inom bl.a. transportsektorn, behöver utvecklas. Utöver pågående planering pågår ett arbete inom Regeringskansliet att analysera och omhänderta de förslag som Försvarsberedningen lämnat i sin rapport ”Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025” (Ds 2017:66).
Stockholm den 21 mars 2018
Peter Hultqvist
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.