Internationella observatörer i Hebron
Skriftlig fråga 2018/19:107 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-31
- Överlämnad
- 2019-02-01
- Anmäld
- 2019-02-05
- Svarsdatum
- 2019-02-13
- Sista svarsdatum
- 2019-02-13
- Besvarad
- 2019-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under Osloprocessen år 1994 upprättades observatörsstyrkan TIPH (Temporary International Presence in Hebron) i syfte att skydda palestinierna i Hebron efter att en bosättare skjutit ihjäl 29 palestinier under morgonbönen. TIPH består av 64 obeväpnade observatörer från sex länder, däribland Sverige.
Den israeliska regeringen har beslutat att inte förlänga mandatet för TIPH. Premiärminister Benjamin Netanyahu motiverar beslutet med att de inte kan tillåta närvaron av en internationell styrka som motarbetar oss. Två incidenter anses ligga bakom beslutet. Enligt israelisk polis har en observatör vandaliserat en bosättarbil, och en annan har enligt uppgift givit en bosättarpojke en örfil. Beslutet kan också vara en reaktion på en intern TIPH-rapport med hård kritik mot den israeliska regeringen. I den konstateras bland annat att Israel regelbundet bryter mot internationella regler kring hur en ockupationsmakt ska agera och att de radikala bosättarna gör livet svårt för palestinierna i den del av Hebron som kontrolleras av Israels armé. Rapporten, som inte är offentlig, har enligt uppgift dokumenterat över 40 000 övergrepp och brott mot internationell rätt under de två decennier som TIPH funnits i staden.
Samtidigt meddelar nu Kyrkornas världsråd att de av säkerhetsskäl avslutar det ekumeniska följeslagarprogrammets närvaro i Hebron. Följeslagarna fyller en liknande funktion som TIPH, att genom sin blotta närvaro som en tredje och oberoende part förhindra våldsamma sammandrabbningar eller övergrepp. När de båda lämnar Hebron minskar den internationella närvaron drastiskt i ett av de mest konfliktfyllda områdena på Västbanken. Detta i en tid då den israeliska människorättsorganisationen BTselem rapporterar att israeliska säkerhetsstyrkor arresterat minst 117 palestinier (inkluderat 22 minderåriga), gjort minst 204 räder mot städer och byar, minst 161 räder mot hem och satt upp minst 146 mobila checkpoints på Västbanken under de två veckorna mellan den 29 december 2018 och den 11 januari 2019.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser ministern att ta några initiativ för att stärka närvaron av internationella observatörer i Hebron och i andra delar av Västbanken?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:107 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksd
agen
Svar på fråga 2018/19:107 av Håkan Svenneling (V)
Internationella observatörer i Hebron
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att stärka närvaron av internationella observatörer i Hebron och i andra delar av Västbanken.
Regeringen beklagar Israels beslut att inte förlänga mandatet för missionen Temporary International Presence in Hebron (TIPH). TIPH har funnits på plats på begäran av parterna själva, och har under mer än 20 år spelat en central roll för att motverka våld och främja säkerhet i Hebron, där spänningarna mellan den palestinska befolkningen och israeliska bosättare tidvis varit omfattande. Missionen var viktig och borde fått fortsätta att verka, vilket Sverige tydligt har uttryckt.
I och med uppsägningen av mandatet gör Israel ett avsteg från Osloavtalet från 1995. Detta är olyckligt och får tydliga negativa konsekvenser för situationen i Hebron, samt för möjligheterna att nå den fred som världssamfundet inklusive EU söker – en tvåstatslösning, där Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet med Jerusalem som framtida huvudstad för båda.
De bidragande länderna i TIPH – Sverige, Norge Schweiz, Italien och Turkiet – varnade i ett gemensamt uttalande den 1 februari för konsekvenserna för situationen i Hebron och betonade Israels ansvar att som ockupationsmakt skydda lokalbefolkningen. Uttalandet tillbakavisade även de israeliska anklagelserna om att TIPH skulle ha motarbetat Israel, samt flaggade för beredskap att fortsätta missionen.
Regeringen kommer att fortsätta att agera för ett brett internationellt engagemang, främst genom FN, för och i Hebron, liksom i frågan om skydd och säkerhet för palestinierna inte bara i Hebron, utan i hela Palestina. Sverige kommer även att verka för att de avtal som parterna skrivit under, såsom Hebronprotokollet, fortsatt respekteras och att Israel som ockupationsmakt lever upp till sina skyldigheter gentemot den palestinska befolkningen. Flera länder, inklusive Sverige, och internationella organisationer har redan inlett samarbete i denna riktning.
Stockholm den 13 februari 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.