Misstag vid säkerhetsklassade anställningar

Skriftlig fråga 2018/19:156 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-06
Överlämnad
2019-02-07
Anmäld
2019-02-08
Sista svarsdatum
2019-02-13
Svarsdatum
2019-02-20
Besvarad
2019-02-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

För några dagar sedan framkom det uppgifter om att en uzbekisk medborgare utan uppehållstillstånd i Sverige fått jobb på ett säkerhetsklassat fängelse. Glädjande nog svarade justitieministern snabbt på detta då han enligt egen utsago, så snart han fått reda på misstaget, förde ett samtal med Kriminalvårdens ledning för att se över rutinerna kring rekryteringar.

Problemet här är att ministern själv varit involverad i just denna rekrytering, genom att själv ha bidragit med en underskrift. Denna underskrift innebär att ministern tillsammans med en rekryterande chef på Kriminalvården är att anse som ansvarig för rekryteringen. Som bekant är det också ytterst arbetsgivarens ansvar att kontrollera att anställda har arbets- och uppehållstillstånd i Sverige innan en anställning över huvud taget kan vara aktuell.

Företrädare för regeringen har redan tidigare begått misstag som inneburit betydande risker för rikets säkerhet då sekretessbelagd information hamnat i orätta händer, vilket vi såg under den så kallade Transportstyrelseskandalen. I detta fall är det svårt att skylla ansvaret på någon annan än dem som skrivit under det aktuella dokumentet. Vi är alla ansvariga för handlingar vi undertecknat, vilket gäller såväl revisorer och beslutsfattare som vanliga människor. När en person köper något och undertecknar köpeavtalet förväntas personen veta vad vederbörande har skrivit under, och det fungerar då inte att i efterhand säga att man inte visste vad det var man skrev under eller för den delen skylla på bolaget som sålt produkten.

Justitieministern har som bekant ålagt Kriminalvården att se över sina rutiner, men det har varit tyst kring de egna rutinerna. Att justitieministern inte tycks ta till sig det egna ansvaret är obegripligt, och av diverse uttalanden att döma tycks ansvariga inte ens ha vetat vad de har skrivit under. Detta väcker frågor om lämpligheten för dessa att över huvud taget hantera uppgifter av betydelse för rikets säkerhet.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att se över de egna rutinerna i samband med att dokument ska undertecknas framöver, och hur avser ministern att säkerställa att fel som i det redovisade exemplet inte sker igen?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:156 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/00427/POL

Ju2019/00428/POL

Ju2019/00448/POL

Ju2019/00449/POL

JU2019/00456/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på frågorna 2018/19:149 av Boriana Åberg (M)
Anställningar inom säkerhetsklassad verksamhet, 2018/19:156 Markus Wiechel (SD) Misstag vid säkerhetsklassade anställningar, 2018/19:176 av Johan Forsell (M) Anställning av person utan uppehålls- och arbetstillstånd till säkerhetsklassad tjänst, 2018/19:177 av Johan Forsell (M) Kontroll vid säkerhetsklassade tjänster och 2018/19:179 av Johan Forsell (M) Undantag från krav på svenskt medborgarskap vid säkerhetsklassad tjänst

Boriana Åberg (M), Markus Wiechel (SD) och Johan Forsell (M) har frågor om anställning i säkerhetsklass och undantag från kravet på medborgarskap i säkerhetsklass. De frågar även vilka åtgärder jag avser vidta för att regeringen ska genomföra adekvata säkerhetsbedömningar för att inte åter bevilja undantag från kravet på medborgarskap för en säkerhetsklassad tjänst för en person utan rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Jag väljer att besvara frågorna i ett gemensamt svar.

En person som på något sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller som är viktig för skyddet mot terrorism ska enligt säkerhetsskyddslagen säkerhetsprövas. Endast svenska medborgare får inneha säkerhetsklassade anställningar vid staten, en kommun eller ett landsting. Det är den verksamhet som anställer personer för dessa uppgifter som ansvarar för att säkerhetsprövning inklusive registerkontroll genomförs.

Myndigheter, kommuner och landsting har rätt att ansöka om undantag från medborgarskapskravet hos regeringen, t.ex. när man önskar anställa personer med särskild kompetens och bakgrund som saknar svenskt medborgarskap. Regeringen kan i enskilda fall besluta om att medge undantag från medborgarskapskravet. Sådana beslut har alla regeringar fattat så länge denna reglering har funnits. Under perioden 2014–2018 har regeringen avgjort ett drygt hundratal sådana ärenden. Denna möjlighet fråntar inte den verksamhet som ansöker om undantag ansvaret att utföra säkerhetsprövningar i enlighet med lagstiftningen. Det är alltså inte, och har aldrig varit, regeringen som ska utföra säkerhetsprövningar i dessa ärenden.

För att förstärka skyddet för de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället har regeringen prioriterat arbetet med en ny säkerhetsskyddslag. Den nya lagen, som innebär en ambitionshöjning på området, träder i kraft den 1 april 2019. Genom den nya lagstiftningen tydliggörs det ansvar som åvilar verksamhetsutövaren och hur säkerhetsprövningen ska gå till.

Det har nu uppmärksammats att en person som beviljats undantag från kravet på svenskt medborgarskap har fått en säkerhetsklassad anställning hos Kriminalvården trots att personen saknar uppehållstillstånd. Kriminalvården hade inte kontrollerat detta innan man begärde ett undantag hos regeringen.

Jag har med anledning av detta haft ett möte med Kriminalvårdens generaldirektör och försäkrat mig om att myndigheten vidtar åtgärder för att något liknande inte ska kunna hända igen.

Stockholm den 13 februari 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.