Hot mot journalister
Skriftlig fråga 2018/19:228 av Jessica Wetterling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-14
- Överlämnad
- 2019-02-15
- Anmäld
- 2019-02-26
- Svarsdatum
- 2019-02-27
- Sista svarsdatum
- 2019-02-27
- Besvarad
- 2019-02-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Enligt rapporten Journalisternas trygghetsundersökning – Journalisters utsatthet under 2016 från Göteborgs universitet hade 26 procent av journalisterna under 2016 utsatts för våld, hot eller trakasserier. Mest utsatta var de journalister som tog upp ämnen som immigration och flyktingskap. Män stod bakom 83 procent av hoten och trakasserierna.
Dessvärre finns det inget som tyder på att hot och trakasserier riktade mot journalister har minskat sedan 2016. Tvärtom vittnar såväl SVT som SR om att antalet hot mot journalister och andra säkerhetsincidenter har ökat kraftigt under de senaste åren. Lösningen för våra public service-företag har blivit ökade satsningar på säkerhetsåtgärder. Vänsterpartiet anser att satsningar på säkerhet är viktigt men att det långsiktiga arbetet med att stärka demokratin för att komma till rätta med problemen måste intensifieras.
Hot mot journalister skadar den fria åsiktsbildningen, granskningen av våra makthavare, public service och i förlängningen hela vårt demokratiska system. Det är ytterst allvarligt att journalister undviker att bevaka vissa grupper av individer och att skriva om viktiga samhällsfrågor på grund av hot och trakasserier.
Jag vill därför fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av ökningen av hot och trakasserier riktade mot journalister och den fria åsiktsbildningen?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:228 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ku2019/
00253/D
Kulturdepartementet
Kultur- och demokrat
iministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:228 av Jessica Wetterling (V)
Hot mot journalister
Jessica Wetterling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av ökningen av hot och trakasserier mot journalister och den fria åsiktsbildningen.
Allt för många journalister utsätts för hot och hat. Hot och hat får också konsekvenser. Journalisternas trygghetsundersökning från Göteborgs universitet som gjordes på uppdrag av regeringen, visar att var fjärde utsatt journalist har undvikit att bevaka ett visst ämne eller fråga. Över hälften av journalisterna uppger att de har blivit rädda efter att ha utsatts. Var fjärde har någon gång funderat på att lämna journalistiken. När hot och hat leder till självcensur så är det ett hot mot det demokratiska samtalet och i förlängningen ett hot mot demokratin.
Under förra mandatperioden antog regeringen handlingsplanen Till det fria ordets försvar – åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Handlingsplanen omfattar tre åtgärdsområden: ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och ett stärkt rättsväsende. Som ett led i ett förstärkt arbete med att ge stöd till journalister har regeringen gett Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i uppdrag att utveckla stödet till journalister och redaktioner som utsätts för hot och hat. Polismyndigheten arbetar med att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen och i mars ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits och i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter för bl.a. journalister att få hjälp i hela landet.
En viktig framtidsfråga handlar också om att motverka att hot och hat normaliseras, inte minst på internet och i sociala medier. Var och en ska kunna nyttja den digitala utvecklingens potential till demokratisk delaktighet och inflytande. En allt viktigare förutsättning för detta är ökad medie- och informationskunnighet (MIK). Regeringen har inlett en satsning på MIK i syfte att stärka människors motståndskraft mot näthat, desinformation och propaganda.
År 2021 fyller den svenska demokratin hundra år. En kommitté ledd av Peter Örn har fått i uppdrag att till och med 2021 planera, samordna och genomföra en samling i hela landet med fokus på att möta de utmaningar som demokratin står inför idag. De kommande åren innebär ett unikt tillfälle att uppmärksamma att demokratin ständigt måste främjas, förankras och försvaras. Tillsammans kan vi vända utvecklingen.
Stockholm den 27 februari 2019
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.