Tidiga insatser i skolan
Skriftlig fråga 2018/19:37 av Jimmy Loord (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-25
- Överlämnad
- 2019-01-25
- Anmäld
- 2019-01-30
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Alla barn är olika. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför under många år betonat vikten av att satsa extra resurser på ett speciallärarlyft. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så lång som möjligt.
A och O för att elever ska trivas i skolan är att de får en undervisning som är anpassad efter barnets förmåga och kunskapsnivå.
I Finland och Norge sätts de specialpedagogiska insatserna in tidigt i skolgången i stor utsträckning för att förebygga uppkomsten av läs- och skrivsvårigheter, medan vi i Sverige tenderar att sätta in stödet i senare årskurser. Detta är olyckligt eftersom specialpedagogiska resurser kan verka förebyggande. Det är viktigt att specialpedagogiskt stöd inte ses som stigmatiserande utan kan sättas in också för kortare tider när det upptäcks att en elev så behöver. Det torde vara mycket mer stigmatiserande att inte uppfylla kunskapskraven och inte få det stöd man behöver.
Läsa-skriva-räkna-garantin kan möjliggöra att vi även i Sverige får till ett effektivare arbetssätt med tidiga insatser. Bristen på speciallärare är dock alldeles för stor.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Delar ministern min oro att den stora bristen på speciallärare riskerar att urholka ambitionerna i den nya läsa-skriva-räkna-garantin?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:37 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/00223/S
Utbildningsdepartementet
Utbildnings
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:37 av Jimmy Loord (KD)
Tidiga insatser i skolan
Jimmy Loord har frågat mig om jag delar hans oro att den stora bristen på speciallärare riskerar att urholka ambitionerna i den nya läsa-skriva-räkna-garantin.
Först vill jag understryka att lärarförsörjningen är en högt prioriterad fråga för regeringen.
Syftet med garantin för tidiga stödinsatser är att en elev i behov av stöd tidigt ska få rätt stöd. En viktig del för att garantin ska falla väl ut är att det finns god tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Under de senaste åren har regeringen därför vidtagit en rad åtgärder för att öka tillgången till sådan personal. I oktober 2011 fick Statens skolverk i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa under åren 2011–2015 (U2011/05947/S). Av redovisningen av uppdraget framgår att statsbidraget haft positiva effekter och bidragit till att stärka elevhälsans verksamhet. Totalt har statsbidraget resulterat i 2 164 heltidstjänster inom elevhälsan, varav 674 specialpedagoger och 310 speciallärare. Regeringen har även tillfört medel för en utbyggnad av antalet utbildningsplatser på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna motsvarande 300 nybörjarplatser.
Sedan hösten 2011 erbjuds fortbildningsinsatsen Lärarlyftet II, som syftar till att legitimerade lärare ska bli behöriga i alla de skolformer, ämnen och årskurser som de undervisar i. För att säkerställa att alla elever i behov av specialpedagogiskt stöd ges tillgång till det, och ge fler förskollärare och lärare möjlighet att utöka sin kompetens, vidgade regeringen under 2016 satsningen. Förutom speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning, erbjuds även inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling, dövhet eller hörselskada, synskada och grav språkstörning. Av förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande följer att huvudmän kan få statsbidrag om 500 kronor per högskolepoäng för de som deltar i Lärarlyftet. För att särskilt locka till speciallärarutbildningar inom Lärarlyftet II höjde regeringen 2016 statsbidraget till 1 000 kronor per högskolepoäng. Under 2016 förbättrades villkoren ytterligare för de huvudmän som har förskollärare och lärare som deltar i utbildning till bl.a. speciallärare eller specialpedagog, då det sökbara statsbidraget täcker delar av deltagarens lönekostnad under utbildningstiden.
Vidare har regeringen beslutat förordningen (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning. Syftet är bl.a. att utöka antalet förskollärare eller lärare inklusive speciallärare och fritidspedagoger eller motsvarande i fritidshemmet för att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge förskollärare och lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 mer tid för varje elev. Intresset för lågstadiesatsningen har varit stort. Samtliga av landets 290 kommuner och drygt hälften av de enskilda huvudmännen sökte bidrag i lågstadiesatsningen första året. Totalt ansökte huvudmännen om bidrag till förstärkning av cirka 2 150 heltidstjänster för lärare, 390 förskollärare och 630 speciallärare.
I syfte att stärka den specialpedagogiska kompetensen hos lärare generellt i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan beslutade regeringen i december 2015 att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för fortbildning i specialpedagogik. Fortbildningen som ska utgå från lärarnas behov och vara verksamhetsnära baseras på kollegialt lärande med professionellt stöd i form av handledare (U2015/05783/S).
I syfte att öka den genomsnittliga personaltätheten inom elevhälsan beslutade regeringen förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Statsbidraget får bl.a. lämnas till en huvudman för förskoleklassen, grundskolan, specialskolan och sameskolan för kostnader för personalförstärkning när det gäller specialpedagogiska insatser i skolformen. Förordningen innehåller även bestämmelser om statsbidrag för fortbildning av förskollärare och lärare i bl.a. förskoleklassen och grundskolan i syfte att förskollärarna och lärarna ska avlägga en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).
Slutligen vill jag framhålla att ett övergripande syfte med garantin för tidiga stödinsatser är att försöka omdirigera specialpedagogiska resurser från de högre årskurserna till förskoleklassen och de lägre årskurserna. Tidiga insatser är viktiga för elevernas självkänsla och kan i fråga om grundläggande färdigheter, som exempelvis läsa och skriva, även motverka svårigheter i andra ämnen. Tidiga insatser behöver inte heller bli lika omfattande jämfört med insatser som sätts in under de senare skolåren.
Stockholm den 6 februari 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.