Den ryska aggressionen gentemot Ukraina
Skriftlig fråga 2018/19:38 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-25
- Överlämnad
- 2019-01-25
- Anmäld
- 2019-01-30
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I Europa pågår sedan år 2014 ett regelrätt krig. Delar av Ukrainas territorium är ockuperat av rysk militär. I de sydöstra delarna understöder Ryssland de ukrainska separatisterna.
Kriget i Ukraina har en omfattande påverkan på civilbefolkningen. Tyvärr talas det sällan om det stora antal internflyktingar som finns i Ukraina. För att internflyktingarna ska förmås att återvända hem behöver kriget upphöra.
Ett exempel på de problem som civilbefolkningen möter i Ukraina är de landminor som finns i de sydöstra landsändarna. Många civila har skadats av dessa vilket utöver mänskligt lidande påverkar möjligheten till ekonomisk utveckling negativt.
Tyvärr respekteras inte de två Minsköverenskommelserna av framför allt den ryska ockupanten. Ej heller respekteras internationell lag. Till stöd för att stoppa den ryska aggressionen har EU beslutat om sanktioner gentemot Ryssland, omvärlden har bistått i förhandlingarna angående Minsköverenskommelserna, OSSE har observatörer på plats, civila internationella organisationer finns på plats och den ryska aggressionen gentemot Ukraina har även behandlats av FN:s säkerhetsråd. Tyvärr verkar ingen lösning på den ryska aggressionen gentemot Ukraina vara inom räckhåll.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder är ministern villig att vidta för att den ryska aggressionen gentemot grannlandet Ukraina ska upphöra och internationell humanitära lag efterföljas?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:38 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:38 av Margareta Cederfelt (M)
Den ryska aggressionen gentemot Ukraina
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag är villig att vidta för att den ryska aggressionen gentemot Ukraina ska upphöra och internationell humanitär lag efterföljas.
Konflikten i östra Ukraina fortsätter att skörda liv, enligt FN har till dags dato närmare 13 000 människoliv gått till spillo, inklusive många civila offer. Den ryska aggressionen är också orsaken till att drygt 1,5 miljoner ukrainare lever som internflyktingar.
Trots tyska och franska ansträngningar inom ramen för Normandie-formatet har Minskavtalen fortfarande inte genomförts. Orsaken är framförallt Rysslands bristande vilja att genomföra sina åtaganden och återlämna kontrollen över Donbass till Ukraina. Både Ryssland och Ukraina har en skyldighet att uppfylla villkoren enligt Minsköverenskommelserna, men en förutsättning är att Ryssland säkerställer att läget på marken i Donbass är sådant att Ukraina kan genomföra sina politiska åtaganden.
OSSE:s särskilda observatörsmission, SMM, har fortsatt starkt stöd från svensk sida – i budget och personal – för att genomföra sitt uppdrag att övervaka säkerhetsläget i hela Ukraina samt att facilitera dialog mellan parterna i konflikten.
Den 18 mars 2019 är det fem år sedan den olagliga annekteringen av Krim, som utgör ett brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland har inte ändrat sin strategiska målsättning att förhindra Ukraina att självt bestämma över sin framtid och sina utrikespolitiska vägval. Det visar inte minst händelserna nära Kertjsundet i november 2018, då Ryssland använde militärt våld för att förhindra ukrainska fartyg att ta sig genom sundet. Rysslands agerande och tillfångatagandet av den ukrainska besättningen respektive beslagtagandet av ukrainska fartyg utgör flagranta brott mot folkrätten och har fördömts unisont av EU:s medlemsstater.
Sverige har inom EU varit drivande för införandet av sanktioner riktade mot Ryssland kopplat till det ryska agerandet i Ukraina. Vi vet att EU:s sanktioner har en kännbar effekt på den ryska ekonomin. Regeringen anser att sanktionerna måste kvarstå så länge skälen till att de infördes kvarstår. Regeringen driver att EU ska ha beredskap att införa sanktioner som respons på Rysslands agerande i samband med incidenterna vid Kertjssundet.
Sverige driver en aktiv politik till stöd för Ukrainas suveränitet och rätt till territoriell integritet i samtliga relevanta internationella fora. Inom EU driver regeringen en aktiv linje för att upprätthålla EU:s engagemang och stöd för Ukraina, dels vad gäller konflikten med Ryssland, dels vad gäller Ukrainas reformer och samhällsomvandling. Tillsammans med likasinnade inom EU verkar vi för ett modernt, demokratiskt och ekonomiskt välmående Ukraina.
Detta är bakgrunden till att Sverige är en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Vi har ett aktivt erfarenhetsutbyte inom flera samhällsnyttiga verksamhetsområden i syfte att stärka Ukrainas kapacitet nu och inför framtiden. Ukrainas associeringsavtal med EU, inklusive ett långtgående handelsavtal, utgör en grundläggande plattform för samarbete. Sedan handelsavtalet trädde i kraft för tre år sedan har handeln med EU ökat med 40 procent.
Stockholm den 4 februari 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.