Säkrande av bevis genom förhör i tid

Skriftlig fråga 2018/19:412 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-14
Överlämnad
2019-03-15
Anmäld
2019-03-26
Svarsdatum
2019-03-27
Sista svarsdatum
2019-03-27
Besvarad
2019-03-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Åklagarmyndigheten rekommenderar att misstänkta gärningsmän alltid ska förhöras. Detta gäller också för våldtäktsutredningar. Trots detta läggs många utredningar ned utan att den utpekade förhörs.

Förra året anmäldes rekordmånga våldtäkter och våldtäktsförsök. Samtidigt har antalet uppklarade våldtäktsbrott minskat. Från låga 11,6 procent 2014 – till 7,4 procent under första halvåret 2018. Det innebär att inte ens en av tio anmälda våldtäkter mot kvinnor över 15 år leder till åtal. Dessutom tar det, i flera fall där man faktiskt hör en misstänkt, väldigt lång tid innan ett förhör blir av. Detta är naturligtvis inte acceptabelt, då risken är stor att värdefulla bevis går förlorade på grund av bristfällig handläggning.

Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har nyligen publicerat en gemensam tillsynsrapport där de bland annat granskat 214 sexualbrott från sex olika åklagarkamrar och motsvarande polisområden.

I cirka en fjärdedel av ärendena, 26 procent, har inget förhör hållits med misstänkta, enligt rapporten.

Redan 2004 visade en undersökning av drygt 450 våldtäktsfall i Stockholm att en tredjedel av de kända misstänkta aldrig blev förhörda av polisen innan utredningen lades ned.

Problemet är att ärenden där bevisläget bedöms osäkert läggs ned för tidigt, enligt studien, som gjorts av Christian Diesen, professor i processrätt, och Eva Diesen, brottsofferforskare.

Man kan inte förutsätta att man vet. I åklagarnas handbok Handläggning av brott i nära relation står att ett förhör kan leda till att den misstänkte erkänner eller att han lämnar uppgifter som för utredningen framåt på annat sätt.

Rättssystemet har med andra ord stora brister när det gäller rättssystemets handläggning av våldtäktsutredningar.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Åklagarmyndighetens rekommendationer att misstänkta gärningsmän alltid ska höras ska efterlevas och för att fler våldtäktsbrott ska klaras upp?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:412 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)




Svar på fråga 2018/19:412 av Margareta Cederfelt (M)
Säkrande av bevis genom förhör i tid

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att Åklagarmyndighetens rekommendationer att misstänkta gärningsmän alltid ska höras ska efterlevas och för att fler våldtäktsbrott ska klaras upp.

Det är viktigt att rättsväsendet gör sitt yttersta för att utreda anmälda våldtäkter och andra sexualbrott. Detta gäller inte minst för att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Jag välkomnar därför att Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten gjort en tillsyn över handläggningen av dessa brott. Resultatet av arbetet visar att det finns utrymme att förbättra handläggningen i olika avseenden.

Regeringen har de senaste åren genom återrapporteringskrav eller uppdrag i Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens regleringsbrev ålagt myndigheterna att redovisa hur man arbetar för att utveckla arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott. Regeringen har dessutom nyligen beslutat ett uppdrag till myndigheterna om att särskilt lägga uppmärksamhet på att analysera och beskriva utvecklingen gällande utredningar av bl.a. sexualbrott.

För att få bättre kunskap om brottsutvecklingen och rättsväsendets arbete har regeringen dessutom gett Brottsförebyggande rådet två uppdrag gällande sexualbrott, som ska redovisas under 2019. Det ena uppdraget handlar om att belysa orsakerna till ökningarna av anmälda och självrapporterade sexualbrott sedan 2005. Detta uppdrag ska redovisas senast den 29 maj 2019. I det andra uppdraget ska Brå belysa rättsväsendets hantering av våldtäktsbrott från anmälan till dom. Brå ska bl.a. identifiera svårigheter och framgångsfaktorer i utrednings- och lagföringsarbetet, samt ge förslag på hur rättsväsendets hantering av våldtäktsbrott skulle kunna förbättras. Det uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2019.

Utredningar om sexualbrott är en viktig fråga för regeringen. Jag kommer därför att följa den här frågan noga. Vid behov är jag inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 27 mars 2019

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.