Val av bil och bilbränsle

Skriftlig fråga 2018/19:448 av Mikael Eskilandersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-22
Överlämnad
2019-03-25
Anmäld
2019-03-26
Svarsdatum
2019-04-03
Sista svarsdatum
2019-04-03
Besvarad
2019-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Regeringen har under senare år försvårat för ägare av dieselbilar på många sätt. Höjda skatter och avgifter har varvats med att tillåta förbud för dieselbilar på vissa gator och utpekande av dieselbilar i allmänhet som miljöbovar. Dock visar modern forskning och jämförelser mellan bilars miljöpåverkan något annat. Förutom det självklara, som att dieselbilar kan köras på relativt miljövänliga drivmedel med allt större inblandning av till exempel inhemsk tallolja och rapsolja, så ger nya hybrid- och elbilar stora utsläpp i samband med tillverkningen av batterier i utlandet. Utöver detta så ger laddhybridbilar extra höga utsläpp när de körs på bensin, då de dessutom ska förflytta tunga batterier. Detta gör att dieselbilen för vissa konsumenter faktiskt är det mest miljövänliga alternativet. 

Nyligen gjordes en test mellan dieselbilen VW Touareg och en laddhybrid av märket Volvo XC90 T8, där det klart framgick att dieselbilen var det mest miljövänliga alternativet om man avsåg att använda bilen för lite längre sträckor. För större delen av vårt land, där Stockholms Lokaltrafik inte går, och för dem som bor på Sveriges fantastiska landsbygd torde alltså det mest miljövänliga alternativet kunna vara en dieselbil som dessutom till stor del kan köras på icke-fossilt bränsle. Trots detta är skatten för dieselbilen nästan 11 000 kronor högre. Detta är något som knappast vägleder konsumenter att välja det mest miljövänliga alternativet, och konsumenter med behov av en bil för längre transport kan vilseledas att tro att hybridbilen är bättre.

Dieselbilar är alltså inte alltid de miljöbovar som regeringen tidigare utmålat dem som.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Avser ministern att förändra politiken så att konsumenter kan finna ekonomiska skäl att välja det mest miljövänliga alternativet vid varje bilköp i stället för mindre miljövänliga alternativ?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:448 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2019/

00751

/Kl

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:448 av Mikael Eskilandersson (SD)
Val av bil och bilbränsle

Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag avser förändra politiken så att konsumenter kan finna ekonomiska skäl att välja det mest miljövänliga alternativet vid varje bilköp i stället för mindre miljövänliga alternativ.

Jag delar inte Mikael Eskilanderssons uppfattning att dagens politik inte styr mot mer miljöanpassade alternativ. Personbilar beskattas sedan 2006 utifrån deras koldioxidutsläpp. I det nya bonus–malus-systemet stärktes miljöstyrningen ytterligare. Fordon med höga utsläpp får via en malus, förhöjd fordonskatt under de tre första åren, och köp av nya fordon med låga utsläpp premieras genom en bonus som är störst för fordon med noll utsläpp.

För lätta dieseldrivna fordon omfattar fordonsskatten även en bränslefaktor och ett miljötillägg för att kompensera för att energiskatten på dieselbränsle är lägre än energiskatten på bensin och för att dieseldrivna fordon generellt sätt har högre utsläpp av miljö- och hälsopåverkande kväveoxider och partiklar än bensindrivna fordon.

Fordonens koldioxidutsläpp bestäms på ett enhetligt sätt inom EU enligt en standardiserad körcykel. Den standardiserade körcykeln gör det möjligt att jämföra olika fordon avseende utsläpp av koldioxid och avgaser. Det är därför riktigt att utgå från koldioxidutsläppen enligt körcykeln vid en miljörelaterad beskattning av fordon.

Av det totala antalet bilresor i Sverige är ungefär hälften kortare än 5 kilometer enligt Trafikverket. Eftersom en genomsnittlig laddhybrid har en räckvidd på el om ungefär 50 kilometer så bedöms en majoritet av alla resor med laddhybrider att ske enbart på el. Det är skälet till att laddhybrider generellt sett har lägre miljöpåverkan jämfört med dieseldrivna fordon.

Regeringen avser att se över bonus-malus-systemet, inklusive förordningen om klimatbonusbilar.

Stockholm den 3 april 2019

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.