Licensjakt och försäljning av sälprodukter
Skriftlig fråga 2018/19:494 av Runar Filper (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-04
- Överlämnad
- 2019-04-04
- Anmäld
- 2019-04-05
- Svarsdatum
- 2019-04-17
- Sista svarsdatum
- 2019-04-17
- Besvarad
- 2019-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
De senaste åren har antalet sälar ökat dramatiskt utmed Sveriges kustlinje, och de vållar allvarliga skador för kustfisket. Detta medför en stor ekonomisk börda, då det kustnära fisket har problem både med svaga fiskbestånd och med parasiter som sprids av sälarna.
En licensjakt som utformas på liknande sätt som dagens regionala skyddsjakt skulle inte hota sälbestånden. Snarare kan detta vara ett sätt att minska konflikten mellan sälarna och fiskenäringen, som känner av ökade skador på fiskeredskap och fångster. Kustfisket är en näringsgren med långa anor som är viktigt att bevara.
Dagens EU-lagstiftning omöjliggör också handel med svenska sälprodukter, både vad gäller kött- och skinnprodukter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Tänker statsrådet se över en större licensjakt för att bromsa sälpopulationens stora tillväxt, och tänker statsrådet ta initiativ till att utreda frågan om handel av kött- och skinnprodukter och ta med sig det till EU eftersom incitamenten att jaga säl behöver bli större?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:494 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2018/19:494 av Runar Filper (SD)
Licensjakt och försäljning av sälprodukter
Runar Filper har frågat mig om jag tänker se över en större licensjakt för att bromsa sälpopulationens stora tillväxt, och om jag tänker ta initiativ till att utreda frågan om handel med kött- och skinnprodukter och ta med mig det till EU eftersom incitamenten att jaga säl behöver bli större.
Jag är medveten om att sälarna orsakar skada eftersom de tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap. Det finns också indikationer på att säl kan ha en negativ effekt på vissa kustfiskebestånd genom predation, men även genom överföring av parasiter som exempelvis sälmask till fisk.
Det finns i dag livskraftiga populationer av gråsäl och vikare i Östersjön samt knubbsälar i Västerhavet. Gråsälen i Östersjön har gynnsam bevarandestatus och är den sälart som orsakar störst problem. Populationen har haft en mycket stark tillväxt. Antalet gråsälar i Östersjön beräknas för närvarande uppgå till mellan 38 000 och 50 000 individer. Vilt ska förvaltas på ett hållbart sätt, vilket innebär att ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas in i förvaltningen. En långsiktigt hållbar viltförvaltning ska vara adaptiv och ekosystembaserad samt utgå från ett flerartsperspektiv och en utvecklad regionalisering. Den ska kännetecknas av en balans mellan brukande och bevarande av vilt. Både möjligheter och problem som viltet orsakar ska beaktas. Viltförvaltningen måste också säkerställa att den inte riskerar att negativt påverka upprätthållande av sälarternas gynnsamma bevarandestatus och därmed Sveriges förmåga att leva upp till våra skyldigheter enligt EU:s art- och habitatdirektiv.
Naturvårdsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om förutsättningarna för och förslag på hur en licensjakt på säl bör utformas samt hur skyddsjakten på säl kan effektiviseras i syfte att uppnå beslutad tilldelning. Riksdagen beslutade den 4 april i år om att rikta ett tillkännagivande till regeringen angående licensjakt på säl. Ärendet kommer att beredas i Regeringskansliet. Som ansvarigt statsråd vill jag inte föregripa den beredningen.
År 2009 infördes ett import- och försäljningsförbud av sälprodukter inom EU till följd av oro för sälarnas välfärd. Som resultat av bland annat svenskt påverkansarbete tillkom dock ett undantag för fortsatt försäljning av sälprodukter från skyddsjakten inom EU.
Kanada och Norge inledde 2011 en tvist i Världshandelsorganisationen (WTO) mot EU eftersom de ansåg att förbudet var handelshindrande. WTO:s tvistlösningsorgan kom fram till att EU:s förbud var tillåtet enligt gällande handelsregler, men att undantaget för skyddsjakten var diskriminerande och därmed inte förenligt med WTO-rätten. EU genomförde WTO-utslaget och det svenska undantaget togs bort från den 18 oktober 2015 trots en aktiv insats från regeringen och andra aktörer för att kunna behålla undantaget. Det enda kvarvarande undantag från EU:s förbud är för sälprodukter från jakt utfört av urfolk inom och utanför EU. Sverige måste rätta sig efter gällande förordning och är således förhindrat enligt EU-rättens nuvarande utformning att sälja sälprodukter inom EU.
Stockholm den 17 april 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.