Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Allmän jakttid på skarv

Skriftlig fråga 2018/19:495 av Runar Filper (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-04
Överlämnad
2019-04-04
Anmäld
2019-04-05
Svarsdatum
2019-04-17
Sista svarsdatum
2019-04-17
Besvarad
2019-04-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Allmän jakttid på skarv(pdf, 86 KB)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

I Sverige finns det en ansenligt stor population av skarv, med många häckande par. Ökningen av fågelns förekomst påverkar fiskbestånden negativt, skapar sanitär olägenhet för friluftslivet och påverkar skog och natur där fåglarna häckar. Skarven förekommer inte bara i kustbandet utan även vid sjöar i inlandet.

I den svenska skärgården ses skarven som en av de talrikaste fågelarterna. Den förekommer i stora delar av världen och är långt ifrån utrotningshotad. En allmän jakttid på skarv vore bra ur förvaltningssynpunkt och även ur ett naturvårdande perspektiv. Här sätter dock EU:s fågeldirektiv stopp för jakt.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Tänker statsrådet ta med sig frågan till EU för att verka för en förändring av det gamla fågeldirektivet, och tänker statsrådet verka för ett svenskt undantag från det gamla och nu rådande fågeldirektivet?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:495 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2019/00

875

/Nm

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:495 av Runar Filper (SD)
Allmän jakttid på skarv

Runar Filper har frågat landsbygdsministern om regeringen tänker verka för ett svenskt undantag från fågeldirektivet när det gäller skarv. Bakgrunden till frågan är att Runar Filper anser att allmän jakttid på skarv vore bra från förvaltningssynpunkt. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Skarven och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Skarvbeståndets utveckling bedöms i dag vara stabil på nationell nivå. Eftersom skarven förflyttar sig, till exempel i födosyfte, kan det leda till ökad närvaro på vissa platser samtidigt som närvaron minskar i andra områden.

Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan ta fångad fisk och skada fiskeredskap. Det finns också indikationer på att skarv lokalt kan ha en negativ effekt på fiskbestånd. Jag är även medveten om att naturen i anslutning till häckningsplatser för skarv förändras. Mängden skarv lokalt kan uppfattas som problematisk.

För att minska effekterna av skarvskador finns det inom havs- och fiskeriprogrammet stöd till investeringar i utrustning för att skydda redskap och fångster från däggdjur och fåglar som skyddas av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet, under förutsättning att det inte undergräver fiskeredskapens selektivitet och att alla lämpliga åtgärder införs för att förhindra fysiska skador på rovdjur. Åtgärden omfattar även stöd för inlandsfiske enligt samma villkor.

Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för jaktfrågor. Förvaltningen av skarv är regionaliserad, och om det är motiverat kan länsstyrelsen besluta om skyddsjakt. Regeringen har i dagsläget inte för avsikt att föreslå en ändring i denna ordning men följer frågan noga. När tillstånd till skyddsjakt beviljas så är det ofta så att tillståndet inte nyttjas fullt ut.

Stockholm den 17 april 2019

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.