Risken för stängda djursjukhus och akutmottagningar
Skriftlig fråga 2018/19:639 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-05-10
- Överlämnad
- 2019-05-13
- Anmäld
- 2019-05-14
- Svarsdatum
- 2019-05-22
- Sista svarsdatum
- 2019-05-22
- Besvarad
- 2019-05-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
I dag råder det brist på personal vid Sveriges djursjukhus och akutmottagningar. Personalbristen kan leda till att djursjukhus och akutmottagningar tvingas stänga under semesterperioder och andra ledigheter eller i värsta fall helt och hållet.
Detta är väldigt oroande; om det inte finns tillräckligt många veterinärer eller djurskötare riskerar djur att bli lidande för att de inte får rätt vård i rätt tid. I värsta fall kan djuren avlida eller djurägare tvingas avliva sina djur.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att djursjukhus och akutmottagningar inte ska behöva stänga ned, särskilt inte under semestertider och andra ledigheter då detta problem är som störst i dag?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:639 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på frågorna
2018/19: 639 Risken för stängda djursjukhus och akutmottagningar
2018/19: 640 Bristen på veterinärer och djursjukvårdare
2018/19: 641 Brist på veterinärer med specialistkompetens
alla av Marléne Lund Kopparklint (M)
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig
vad jag avser göra för att säkerställa att djursjukhus och akutmottagningar inte ska behöva stänga ned, särskilt inte under semestertider och andra ledigheter då problemet med brist på personal är som störst i dag,
hur jag tänker säkra upp djursjukvården i Sverige så att våra djur får rätt vård i rätt tid, och
hur jag tänker säkerställa tryggheten beträffande djursjukvården för Sveriges lantbrukare som har djurhållning.
Djurens hälso- och sjukvård har genomgått omfattande förändringar under de senaste åren. Ägarstrukturerna har med början 2011 förändrats kraftigt då många fristående kliniker och djursjukhus köpts upp av två stora företag. Alltmer avancerade tekniker och behandlingsmetoder används inom djursjukvården. Djurägare har höga förväntningar på tillgänglighet och servicenivå. Omsättningen för privata veterinärverksamheter som bedrivs i aktiebolagsform har ökat med 38 procent mellan åren 2013 och 2016. Detta framgår bl.a. av Konkurrensverkets rapport 2018:6 Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring.
Branschen vittnar om bemanningssvårigheter i synnerhet när det gäller djursjukskötare. Djursjukskötare utbildas vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I likhet med andra universitet och högskolor ansvarar SLU för att fatta beslut om utbildningsutbudet utifrån bedömningar av studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. SLU har under senare år fördubblat antalet utbildningsplatser för djursjukskötare.
För att underlätta situationen på området har Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) föreskrivit om undantag som gör att djurvårdare under vissa förutsättningar får utföra moment som ska vara förbehållna legitimerad personal, t.ex. att söva djur. Det s.k. snabbspåret för nyanlända veterinärer att bli legitimerade djursjukskötare ger ett värdefullt tillskott av djurhälsopersonal.
Jag är medveten om att det råder en brist på veterinärer, inte minst vad avser vård av lantbrukets djur. Jordbruksverket ser ett ökat intresse från veterinärer från andra EU-länder att tillfälligt tillhandahålla sina tjänster i Sverige. Det är en viktig lösning för att klara sommaren på många kliniker och för Distriktsveterinärerna. Distriktsveterinärerna har en viktig roll när det gäller vård av lantbrukets djur. Distriktsveterinärerna, som är Jordbruksverkets basorganisation för samhällsnyttiga veterinärtjänster, ser till att alla djur i människans vård och i hela landet ska kunna få hälso- och sjukvård om det finns djurskyddsskäl. Distriktsveterinärerna ska i de områden där de är etablerade bedriva hälso- och sjukvård för lantbrukets djur.
Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker som behärskar alla vanliga djurslag. Det pågår dock ett arbete mot en ökad specialisering mot särskilda djurslag som t.ex. nöt, gris och fjäderfä av såväl veterinärer som mottagningar inom Distriktsveterinärerna, vilket leder till ett utökat samarbete där mottagningarna kan komplettera varandra. Distriktsveterinärerna har även djurslagsinriktade arbetsgrupper i syfte att kvalitetssäkra vården.
Det är viktigt att alla djur som vi människor håller får den vård de behöver. Jag fortsätter att noggrant följa utvecklingen inom djurens hälso- och sjukvård.
Stockholm den 21 maj 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.