Situationen för fängslade politiker i Turkiet
Skriftlig fråga 2018/19:7 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-23
- Överlämnad
- 2019-01-23
- Anmäld
- 2019-01-24
- Svarsdatum
- 2019-01-30
- Sista svarsdatum
- 2019-01-30
- Besvarad
- 2019-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Leyla Güven, parlamentsledamot för vänsterpartiet HDP, greps den 31 januari 2018 efter att hon kritiserat den turkiska arméns invasion av Afrin i norra Syrien och riktat andra kritiska uttalanden mot den turkiska regeringen. Hon hotas av ett fängelsestraff på 31 år och sex månader. Gripande av Leyla Güven är bara ett av alla exempel på det hårdnande politiska klimatet i Turkiet som drabbar oppositionen, journalister, akademiker och människorättsförsvarare.
Vid den tredje utfrågningen i Leyla Güvens fall i en domstol i Diyarbakir sa hon att hon skulle inleda en hungerstrejk i protest mot isoleringen av kurdledaren Abdullah Öcalan som är fängslad på Imraliön sedan 1999. Han har inte fått träffa sina advokater sedan den 27 juli 2011. Senast han träffade någon i familjen var den 12 september 2016. Det finns ingen som helst information om hans hälsotillstånd sedan dess. Sedan Güvens hungerstrejk inletts har Öcalan fått träffa sin bror i 15 minuter, en åtgärd som ansetts långt ifrån tillräcklig. Leyla Güvens hungerstrejk har pågått i 77 dagar när detta skrivs. Mer än 250 andra politiska fångar har inlett hungerstrejker i sympati med Güven.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser ministern att ta några initiativ för att de fängslade politikerna i Turkiet ska få sina rättigheter tillgodosedda och för att de som anklagats på politiska grunder ska släppas omedelbart?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:7 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:7 av Håkan Svenneling (V)
Situationen för fängslade politiker i Turkiet samt fråga 2018/19:13 av Amineh Kakabaveh (V) Hungerstrejk för mänskliga rättigheter i Turkiet
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att de fängslade politikerna i Turkiet ska få sina rättigheter tillgodosedda och för att de som anklagats på politiska grunder ska släppas omedelbart. Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra för att förmå den turkiska staten att bryta den inhumana isoleringen av Abdullah Öcalan och förmå den turkiska regeringen att frige Leyla Güven och alla andra politiska fångar som i strid mot mänskliga och demokratiska rättigheter hålls fängslade och hotas att dömas till fängelsestraff, vars längd inte kan beskrivas som annat än absurd. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet. Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat. Vi välkomnar därför att Leyla Güven släppts fri.
Fri opposition och media är förutsättningar för ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Detta framför vi vid varje tillfälle som ges till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara och vi fortsätter att inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd stödja insatser för att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.
Regeringen är också pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de internationella fora som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås. Vi uppmärksammar situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker och civilsamhällesaktörer och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas.
För de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet är bevakandet av rättegångar, till exempel mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Detta inkluderar rättegångar mot företrädare för HDP. Sverige verkar även för att andra länder ska uppmärksamma och bevaka rättegångar.
Stockholm den 30 januari 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.