Den iranska regimen och tortyren

Skriftlig fråga 2018/19:70 av Amineh Kakabaveh (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-01-30
Överlämnad
2019-01-31
Anmäld
2019-02-01
Sista svarsdatum
2019-02-06
Svarsdatum
2019-02-11
Besvarad
2019-02-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I november 2018 greps den facklige aktivisten Ismail Bakhshi i staden Shush i Iran. Det var inte första gången. Som talesperson för arbetarrådet hade han dragit till sig myndigheternas uppmärksamhet under den utdragna konflikten med sockerföretaget Haft Tapeh, som upprepade gånger hållit inne löneutbetalningar. Men den senaste fångenskapen blev våldsammare än de tidigare. Han släpptes efter en knapp månad mot borgen. Den 4 januari publicerade han ett öppet brev om sina upplevelser på Instagram, där han förklarade: De första dagarna, utan anledning eller förklaring, torterade de mig och misshandlade mig med slag och sparkar tills jag var nära att dö.

Bakhshi lider fortfarande av sviterna av tortyren i form av brutna revben samt smärta i njurarna, vänstra örat och testiklarna. Bakhshi har väckt uppmärksamhet genom att han på Instagram vänt sig till underrättelseministern, den konservative Mahmoud Alavi, och frågat utifrån vilka etiska perspektiv och utifrån vilka tolkningar av islam man rättfärdigat tortyr av fångar. Parlamentets vice talman, Ali Motahari, har krävt att underrättelsedepartementet öppnar en formell utredning om Bakhshis fall. Likaså har president Rohani ställt sig bakom förslaget om en utredning. Jag har tidigare ställt en fråga om Bakhshi och sockerarbetarna.

Nu har alltså Bakhshis fall blivit en het politisk fråga Iran. Det förklaras i artikel 8 i den iranska konstitutionen att tortyr är förbjudet, vilket dock inte hindrat iranska myndigheter att tortera fångar. Landet har inte anslutit sig till FN:s konvention mot tortyr. Det finns all anledning för den svenska regeringen att just nu uttala sitt stöd för sockerarbetarnas krav och ställa frågan till den iranska regimen varför iranska myndigheter bryter mot landets egen författning samt kräva att Iran i konsekvens med sin författning undertecknar FN:s tortyrkonvention.

Jag vill fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser ministern att förmå den iranska regimen och dess myndigheter att följa sin egen författning och i konsekvens med densamma underteckna FN:s tortyrkonvention och implementera vad som sägs i dessa båda viktiga dokument samt kräva frigivning av Ismail Bakhshi och alla arbetaraktivister?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:70 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:70 av Amineh Kakabaveh (V)
Den iranska regimen och tortyren

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser förmå Iran att underteckna och implementera FN:s tortyrkonvention samt kräva frigivning av Ismail Bakhshi och andra fackliga ledare.

Regeringen följer utvecklingen i Iran nära och kan konstatera att situationen för mänskliga rättigheter i Iran är mycket allvarlig, inklusive fängslanden av fackliga aktivister. Yttrandefriheten och förenings- och församlingsfriheten måste respekteras. Detta tas bland annat upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran som publicerades i april 2017.

Vidare kan jag konstatera att användningen av tortyr och det omfattande tillämpandet av dödsstraff i Iran är alarmerande. Den behandling som fackliga företrädare utsätts för under fångenskap, och som Amineh Kakabaveh ger exempel på, är oroande.

Mänskliga rättigheter tas alltid upp i våra möten med Iran. Regeringen fortsätter att ta upp och försöka påverka situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, inklusive beträffande situationen för fackliga representanter. Vi arbetar löpande med dessa frågor i FN, genom EU och i våra bilaterala kontakter med iranska företrädare, så även beträffande enskilda ärenden.

Stockholm den 11 februari 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.