Farledsavgifterna
Skriftlig fråga 2018/19:73 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-30
- Överlämnad
- 2019-01-31
- Anmäld
- 2019-02-01
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
- Besvarad
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Sjöfarten är viktig för Sveriges industrier, jobb och tillväxt.
Sverige är ett stort och glesbefolkat land med långa transporter som kräver fungerande vägtransporter, järnvägstransporter, flygtransporter och sjöfart.
Det är viktigt att vi har konkurrenskraftiga transportsätt som gör att svenska företag inte tappar konkurrenskraft till konkurrerande företag i andra länder. Därför är det också viktigt att våra skatter och avgifter inte snedvrider konkurrensen eller försämrar för svenska företag och våra jobb.
Sjöfarten lyfter ofta upp att våra farledsavgifter är oskäligt höga och att de flesta länder i Europa inte har dessa avgifter eller har betydligt lägre avgifter.
Jag vill därför fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Avser statsrådet att ta bort farledsavgifterna även i Sverige och därmed stärka konkurrenskraften för de företag som är beroende av en konkurrenskraftig sjöfart?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:73 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2018/19:73 av Sten Bergheden (M)
Farledsavgifterna
Sten Bergheden har frågat mig om jag avser att ta bort farledsavgifterna.
Regeringen har ett tydligt mål att flytta gods från vägtransporter till järnväg och sjöfart. Sjöfarten spelar en viktig roll i transportsystemet och bidrar till att både kunna minska transportsektorns klimatpåverkan och för att den svenska exportindustrin ska kunna ha tillgång till kapacitetsstarka godstransporter året runt.
Sjöfartsverket är ett affärsverk och finansieras huvudsakligen av farleds- och lotsavgifter. Det är Sjöfartsverket som till stora delar bestämmer avgifternas storlek. Sjöfartsverkets avgiftssystem bidrar till att säkerställa ekonomisk stabilitet i verkets ekonomi.
Våren 2018 beslutade regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–29. Den innehåller mer investeringar i sjöfart än någon tidigare plan såsom kapacitetsåtgärder i farleden in till Göteborgs hamn och nya slussar i Trollhättan.
I juni 2018 presenterade regeringen en nationell godstransportstrategi. I strategin återfinns flera förslag som på olika sätt tar upp förutsättningarna för sjöfarten att ta andelar från övriga godstransporter men även mer specifikt för att utveckla just sjöfarten. Flera regeringsuppdrag har beslutats i anslutning till strategin. Exempelvis ska Trafikverket få en nationell samordningsfunktion för inrikes sjöfart och närsjöfart som ska jobba för en överflyttning av godstransporter från väg till sjö. En samordnare har nyligen utsetts av Trafikverket. Vidare ska Trafikanalys analysera behovet av att främja intermodala godstransporter och hur det kan ske, där en s.k. omlastningspeng skulle kunna vara ett alternativ. Syftet är att öka incitamenten att välja transportupplägg som inkluderar sjöfart och järnväg. Ett godstransportråd har också inrättats av regeringen.
De senaste åren har regeringen jobbat hårt för att vända den negativa trenden vad gäller antalet svenskregistrerade fartyg och bl.a. infört tonnagebeskattning samt genomfört regelförenklingar. Det har resulterat i att vi lyckats vända utflaggningstrenden. Flera rederier har registrerat eller är på väg att registrera fartyg i det svenska registret.
Regeringen har alltså vidtagit en rad åtgärder på sjöfartsområdet som syftar till att stärka sjöfartens konkurrenskraft.
Stockholm den 5 februari 2019
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.