Pedagogisk omsorg

Skriftlig fråga 2018/19:745 av Mats Wiking (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-11
Överlämnad
2019-06-11
Anmäld
2019-06-12
Svarsdatum
2019-06-19
Sista svarsdatum
2019-06-19
Besvarad
2019-06-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Pedagogisk omsorg kan vara ett bra komplement till förskola, och kommunerna har i alla tider erbjudit detta i det som förr kallades dagmamma eller dagbarnvårdare. 

När den pedagogiska omsorgen 2009 blev inskriven i skollagen så kopplades skollagen till allmänna råd som avgör vilka som har rätt att bedriva pedagogisk omsorg.

Eftersom de allmänna råden är just allmän vägledning blir också kvalitetskraven på pedagogisk omsorg ojämn mellan kommunerna. I dag finns det inga tydliga krav på vare sig språkkunskaper eller pedagogisk utbildning för att bedriva pedagogisk omsorg. Detta gör att många barn som befinner sig i pedagogisk omsorg och ska börja skolan har brister i det svenska språket och att den önskvärda pedagogik som förskolan ska erbjuda inte alltid har tillgodosetts.

Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är:

 

Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att höja kraven på enskild pedagogisk omsorg vad det gäller personalens utbildning och språkkrav?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:745 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)



U2019/02168/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:745 av Mats Wiking (S)
Pedagogisk omsorg

Mats Wiking har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att höja kraven på enskild pedagogisk omsorg vad det gäller personalens utbildning och språkkrav.

Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar (1–12 år). Pedagogisk omsorg ingår inte i skolväsendet och styrs, till skillnad från förskolan och fritidshemmet, inte av någon läroplan. Förskolans läroplan ska dock vara vägledande för pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg ska stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.

Personalens kompetens lyfts ofta som en av de absolut mest avgörande faktorerna för barn och elevers lärande i förskola och skola. Kraven på utbildning och erfarenhet hos de som arbetar inom pedagogisk omsorg är lägre och mindre preciserade än de som gäller för t.ex. förskolan. Enligt kommentaren till Statens skolverks allmänna råd om pedagogisk omsorg är det bl.a. viktigt att personalen har kompetens att stimulera barnens språkutveckling. Vidare anges att det är viktigt att personalen behärskar svenska i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska och förbereda barnen för fortsatt lärande. Att barn ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska är sannolikt särskilt betydelsefullt för att alla ska ha likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklassen. I begreppet språkutveckling ingår både svenska språket och modersmålet, när det är ett annat än svenska.

Enligt Statens skolinspektions granskningsrapport Barnens lärande i pedagogisk omsorg (dnr 400-2015:3323) erbjuds de flesta barnen i pedagogisk omsorg en god verksamhet där de ges omsorg och trygghet och på så vis även förutsättningar att lära och utvecklas. Verksamheterna bedrivs dock under mycket olika förutsättningar och kvaliteten kan variera. Vissa granskade verksamheter hade ett starkt och uttalat stöd från sin huvudman och personalen gavs möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och reflektion. Andra verksamheter fick ett svagt stöd och intresse från huvudmannen. Många verksamheter erbjöd barnen goda förutsättningar för utveckling och lärande. Några hade dock torftiga lärandemiljöer med verksamheter där dagbarnvårdare i liten utsträckning stöttade och stimulerade barnens lek, kreativitet och språkutveckling. Av Skolinspektionens granskning framgår vidare att det finns verksamheter där förmågan att stimulera barnens språkutveckling är mycket begränsad. Skolinspektionen har t.ex. granskat verksamheter där dagbarnvårdares förmåga att uttrycka sig verbalt på svenska varit begränsad och där det inte förekom några regelrätta samtal mellan barn och dagbarnvårdare vare sig på svenska eller på barnets modersmål.

För att barn i pedagogisk omsorg ska få det stöd och den ledning och stimulans som de har rätt till kan likvärdigheten och kvaliteten i verksamheterna behöva stärkas. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad och om den förbereder barnen för fortsatt lärande. Utifrån dessa analyser ska utredaren vid behov lämna förslag på hur barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass kan främjas (dir. 2018:102). Regeringen kommer att invänta utredningens redovisning och därefter ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att säkra att alla barn ges en god omsorg och likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass.

Stockholm den 18 juni 2019

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.