Föräldrar som deltar i könsstympning
Skriftlig fråga 2018/19:836 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-07-05
- Överlämnad
- 2019-07-05
- Besvarad
- 2019-07-19
- Sista svarsdatum
- 2019-07-19
- Svarsdatum
- 2019-07-19
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
En somalisk kvinna som deltagit i könsstympningen av tre av sina barn nekades skyddsstatus i Sverige av Migrationsverket på grund av sin grova gärning, vilket ligger helt i linje med utlänningslagen: En person ska inte beviljas skyddsstatus om denne gjort sig skyldig till grova icke-politiska brott i andra länder.
Kvinnan överklagade domen till migrationsdomstolen, som instämde i Migrationsverkets beslut, varför kvinnan överklagade igen. Migrationsöverdomstolen gjorde dock en helt annan bedömning. Trots det ofattbart brutala och grova brott hon varit delaktig i får hon därmed skyddsstatus i Sverige. Migrationsöverdomstolen slog även fast att hon enligt gällande praxis inte heller ska åtalas eller dömas för brottet, vilket ansågs väga tungt då beslutet skulle fattas.
Det aktuella målet kan inte bara ses som ett enskilt fall. Eftersom Migrationsöverdomstolen är högsta instans i migrationsmål är den här domen prejudicerande och samtliga underinstanser ska framöver rätta sig efter den.
Mot bakgrund av ovanstående önskas justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Anser ministern att personer som begått så grova brott som könsstympning ska slippa åtal för tidigare brott och ha rätt att stanna i Sverige, eller avser han att verka för en lagändring i syfte att förändra nuvarande hållning?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:836 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
02449/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:836 av Markus Wiechel (SD)
Föräldrar som deltar i könsstympning
Markus Wiechel har frågat mig om jag anser att personer som begått så grova brott som könsstympning ska slippa åtal för tidigare brott och ha rätt att stanna i Sverige, eller om jag avser att verka för en lagändring i syfte att förändra nuvarande hållning.
I frågan hänvisas till en dom från Migrationsöverdomstolen i ett mål i vilket en kvinna låtit sina tre döttrar könsstympas före det att de reste in och sökte asyl i Sverige. Migrationsöverdomstolen bedömde att kvinnan inte ska anses vara utesluten från att anses som flykting på grund av ett grovt icke-politiskt brott.
I utlänningslagen finns bestämmelser om när en skyddsbehövande ska anses vara utesluten från att anses vara flykting. Bestämmelserna om uteslutning baseras på EU-rätten och FN:s flyktingkonvention. En person kan bl.a. anses utesluten från att anses som flykting om personen har gjort sig skyldig till krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller gärningar som strider mot FN:s syften och grundsatser eller om han eller hon begått ett grovt ickepolitiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit. Även om en person har uteslutits från att anses som flykting kan personen inte utvisas om personen därigenom skulle riskera förföljelse.
Det är upp till Migrationsverket och domstolarna att avgöra vad som ska anses vara ett grovt icke-politiskt brott i det enskilda fallet. Jag kan inte uttala mig om Migrationsöverdomstolens bedömning eller på annat sätt kommentera ett enskilt fall.
Könsstympning är förbjudet i Sverige sedan länge. 2017 drev regeringen igenom en skärpning av straffbestämmelsen i syfte att förse könsstympningsbrottet med straffskalor som avspeglar brottslighetens allvar och som motsvarar de som gäller övriga allvarliga våldsbrott. Det finns också möjligheter att väcka åtal vid svensk domstol för brott som begåtts utomlands.
Regeringen ser allvarligt på könsstympning och arbetar aktivt för att förhindra att flickor och kvinnor utsätts för detta brott. Den 28 juni 2018 tog regeringen beslut om en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Under 2018 fick också ett antal myndigheter, däribland Migrationsverket, i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för utökad samverkan om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer, däribland könsstympning. Socialstyrelsen redovisade planen i maj i år.
Regeringen anser att det är mycket viktigt att svenska myndigheter fortsätter att arbeta mot könsstympning och annat könsrelaterat våld. I januariavtalet anges också att myndigheternas möjligheter att ingripa ska stärkas vid misstanke om att personer förs ut ur landet för att giftas bort mot sin vilja eller könsstympas.
Stockholm den 18 juli 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.