Svensk tillväxt
Skriftlig fråga 2018/19:844 av Elisabeth Svantesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-07-09
- Överlämnad
- 2019-07-10
- Sista svarsdatum
- 2019-07-24
- Svarsdatum
- 2019-08-02
- Besvarad
- 2019-08-02
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det är inte bara när det gäller arbetslöshet som Sverige tappar mark jämfört med andra länder. EU-kommissionen bedömer att Sverige i år kommer att ha den tredje lägsta ekonomiska tillväxten av alla medlemsländer. Enligt IMF kommer vi samtidigt att ha den tredje lägsta BNP-tillväxten per capita i EU. Det duger inte – nu behöver vi ta upp tillväxtkampen med övriga EU.
Att i det läget, som regeringen tillsammans med stödpartierna, gå fram med förslag som friår och familjevecka riskerar att försätta Sverige i en än sämre situation. Tillväxten är helt avgörande för att kunna skjuta till pengar till välfärden, vilket kommer att behövas åren framöver med en växande andel äldre i befolkningen.
Sverige har i många avseenden goda förutsättningar för tillväxt och ännu starkare sysselsättning. Befolkningen är välutbildad och tar snabbt till sig ny teknik. Näringslivet är innovativt med omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet, och möjligheten till finansiering är god.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska stärka tillväxten per capita?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:844 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2019/02686/E4
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:844 av Elisabeth Svantesson (M)
Svensk tillväxt
Elisabeth Svantesson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska stärka tillväxten per capita.
Inledningsvis vill jag säga att det kan konstateras att BNP-tillväxten under de senaste åren har varit hög i Sverige i jämförelse med andra länder. BNP-tillväxten i Sverige för 2019 har även reviderats upp enligt EU-kommissionens senaste prognos. Den väntas därmed överstiga den i flera jämförbara länder, såsom Belgien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Finland. Utöver detta är arbetsmarknaden fortsatt stark. Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta på över 25 år och är även fortsättningsvis den högsta inom EU.
I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna finns en lång rad förslag på åtgärder för att bibehålla en stark, inkluderande tillväxt och för ökad sysselsättning. Exempel är integrationsåret, kunskapslyftet, etableringsjobben och ytterligare 20 välfärdsmiljarder till kommuner och landsting. Regeringens reformer bedöms sammantaget bidra till en varaktigt högre sysselsättning, produktivitet och BNP per capita.
Under de närmsta åren kommer andelen äldre i befolkningen att öka. Att vi lever allt längre är en vinst för folkhälsan och för vårt välfärdssamhälle. Men det betyder också att allt fler ska dela på resurserna. Troligtvis betyder det också att tillväxten i BNP per capita dämpas något. Det är en utmaning som vi tillsammans i samhället behöver hitta lösningar på som steg för steg stärker välfärden. Det är därför som regeringen kommer att inrätta en välfärdskommission där staten, kommuner, regioner och fackföreningar ska hitta metoder för att stärka välfärden. Genom en smartare användning av resurser, bättre organisation och styrning samt implementering av ny teknik och innovationer ska välfärdstjänster levereras till medborgarna på ett mer effektivt sätt. Kommissionen kommer noggrant se över alla möjligheter att förbättra förutsättningarna att leverera välfärdstjänster i framtiden. Därmed stärks även förutsättningarna för att BNP per capita ökar i en god takt.
Stockholm den 2 augusti 2019
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.