Till innehåll på sidan

Åtgärder mot Sveriges rekordhöga narkotikadödlighet

Skriftlig fråga 2018/19:871 av Johan Hultberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-08-06
Överlämnad
2019-08-06
Besvarad
2019-08-20
Sista svarsdatum
2019-08-20
Svarsdatum
2019-08-20
Anmäld
2019-08-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Sverige har näst efter Estland Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet. I Sverige är dödligheten hela fyra gånger högre än genomsnittet i EU. Detta enligt den Europeiska unionens narkotikabyrå. Och utvecklingen pekar inte åt rätt håll. Tvärtom har de narkotikarelaterade dödsfallen fördubblats på tio år.

 

Dessa oerhört nedslående uppgifter bör få oss i Sverige att bli självkritiska. Vi måste fråga oss varför dödligheten är så väsentligt mycket högre i Sverige än i andra jämförbara länder. En förklaring är att svensk narkotikapolitik under decennier har varit fokuserad på att minska och begränsa användningen av narkotika. Gott så kan tyckas men dessvärre har det skadereducerande arbetet blivit lidande. Sverige ligger långt efter när det gäller olika skadereducerade åtgärder och program. Ett annat problem vi har i Sverige rör behandlingen av personer som både lider av beroendesjukdom och annan psykisk ohälsa. Det finns idag en patientgrupp med denna samsjuklighet som far väldigt illa. Patienter faller helt enkelt mellan stolarna när ingen har ett samlat ansvar för patienterna i fråga. Att detta problem måste lösas är vi glädjande nog helt överens om i socialutskottet och i våras gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen måste se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med en beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att regeringen bör se över hur det ska finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom.

 

Det är nu regeringens ansvar att följa riksdagens uppmaningar. Regeringen behöver också, menar jag, i bred bemärkelse ta ett större ansvar för att minska de regionala skillnaderna inom beroendevården samt intensifiera arbetet med skadereduktion. Det sistnämnda handlar konkret bland annat om tillgång till sprututbytesprogram liksom om tillgången till opioidantagonisten Naloxon.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren följande:

 

 

Vilka åtgärder har eller kommer ministern att vidta med anledning av nämnda tillkännagivanden samt för att intensifiera det skadereducerade arbetet i syfte att minska Sveriges rekordhöga narkotikarelaterade dödlighet?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:871 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/

0

3350/FS

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:871 av Johan Hultberg (M)
Åtgärder mot Sveriges rekordhöga narkotikadödlighet

Johan Hultberg har frågat mig vilka åtgärder jag har eller kommer att vidta med anledning av tillkännagivandet angående ansvaret för vård vid viss samsjuklighet och tillkännagivandet angående farmakologisk behandling. Johan Hultberg har även frågat mig vilka åtgärder jag har eller kommer att vidta för att intensifiera det skadereducerade arbetet i syfte att minska Sveriges rekordhöga narkotikadödlighet.

Regeringen driver en folkhälsobaserad narkotikapolitik. Syftet är att begränsa tillgång, förebygga användning av narkotika, erbjuda vård och behandling för missbruk och beroende samt minska skador och dödsfall till följd av narkotikabruk.

Skillnader i registrerings- och rapporteringspraxis gör det svårt att jämföra mellan enskilda länder. Den narkotikarelaterade dödligheten är för hög i Sverige. Regeringen prioriterar insatser för att få ner dödligheten och har vidtagit flera åtgärder. Folkhälsomyndigheten fick i mars 2019 i uppdrag av regeringen att genomföra ett pilotprojekt i syfte att etablera ett varningssystem för att motverka narkotikarelaterade dödsfall. Regeringen gav i april 2019 Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för planering av fortsatt vård, behandling och uppföljning vid narkotikarelaterad överdos. Regeringen tillför även medel till Folkhälsomyndigheten från 2019 för att möjliggöra en snabbare klassificering av nya psykoaktiva substanser.

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen utredde på regeringens uppdrag förutsättningarna för ett ökat tillgängliggörande av naloxonläkemedel i syfte att motverka överdoser. Myndigheterna har därefter gjort vissa ändringar i sina föreskrifter. Exempelvis är det från och med den 1 november 2018 möjligt för sjuksköterskor att förskriva naloxonläkemedel. Förskrivare får även lämna ut naloxon direkt till patienter, i stället för att läkemedlet förskrivs på recept och hämtas ut på apotek.

Socialstyrelsen presenterade i juni 2019 ett kunskapsstöd för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO), vilket myndigheten har tagit fram på uppdrag av regeringen. Kunskapsstödet har som mål att bidra till en god och likvärdig vård för personer med opioidberoende. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende från 2019 bör naloxon och utbildningsinsats erbjudas vid opioidberoende och risk för överdos.

Psykisk sjukdom är vanligt bland personer med missbruk och beroende. Missbruk och beroende är också vanligare bland personer med psykisk ohälsa i övrigt. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra vård och stöd för personer med samsjuklighet. Bland annat har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget även analysera hur samverkan mellan olika verksamheter fungerar och hur denna påverkar förutsättningarna för en god vård och omsorg samt vid behov lämna förslag på hur vården och omsorgen kan förbättras genom samverkan. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2019.

Stockholm den 20 augusti 2019

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.