Upphovsrätt och krav
Skriftlig fråga 2018/19:876 av Fredrik Lindahl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-08-07
- Överlämnad
- 2019-08-08
- Besvarad
- 2019-08-22
- Sista svarsdatum
- 2019-08-22
- Svarsdatum
- 2019-08-22
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Kravbrev avseende påstådda brott mot upphovsrättslagen är ett nytt fenomen i Sverige. Förfarandet upplevs som befallande där en advokatbyrå exempelvis kan erbjuda förlikning på 7000 kr med antydan att om betalning inte sker så får den enskilde problem med dyra rättegångar eller en höjd straffavgift.
Det finns fall omskrivna i media, bland annat om hur en äldre pensionär fått ett s.k. kravbrev på flera tusen kronor på grund av ett påstått övertramp gällande upphovsrätten. Den enskilde känner oftast stor oro då man vanligtvis inte har någon större erfarenhet av dylika rättsprocesser.
Verksamheten upplevs också som rättsosäkert och integritetskränkande när stora upphovsrättsbolag, med stöd av svensk lagstiftning, samlar in tiotusentals svenskars personuppgifter och hemadresser via deras privata IP-adresser. Kravbreven som sedan skickas ut baserade på dessa uppgifter är inget som en domstol har beslutat om.
I svensk rätt gäller oskuldspresumtionen. Det vill säga att man ska anses som oskyldig tills motsatsen bevisats.
Det är visserligen viktigt att upphovsrätten respekteras. Men man kan med fog ifrågasätta om det verkligen var lagstiftarnas intention att stora privata företag ska agera både ordningsmakt och domare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern och regeringen vidta för åtgärder för att förhindra detta missbruk av upphovsrätten?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:876 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2018/19:876 av Fredrik Lindahl (SD) Upphovsrätt och krav
Fredrik Lindahl har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder för att förhindra att upphovsrätten missbrukas genom utsändande av kravbrev.
Som utgångspunkt måste man komma ihåg att upphovsmän och andra rättighetshavare till t.ex. en film måste ha möjligheter att bevaka sina rättigheter och kräva ersättning när deras material används olovligen. För att det ska vara möjligt i en digitaliserad värld, där intrången i stor utsträckning begås via internet, har bestämmelser om rätt till information (genom s.k. informationsförelägganden) införts i svensk rätt. Bestämmelserna har sin grund i EU-rätten och möjliggör för rättighetshavare att efter en domstolsprövning få uppgifter om vem som står bakom ett abonnemang som använts för t.ex. olovlig fildelning. Det är en i grunden rimlig ordning.
Det förekommer naturligtvis att ett internetabonnemang används av någon annan än dess innehavare för att begå intrång. Jag har full förståelse för att det då kan kännas obehagligt att bli krävd på ersättning. Det är naturligtvis viktigt att ett betalningskrav inte utformas så att mottagaren får uppfattningen att han eller hon är betalningsskyldig oavsett vem som faktiskt har begått ett intrång. I de fall breven är att betrakta som en inkassoåtgärd ska även inkassolagens bestämmelser om god inkassosed följas.
Om man inte anser sig skyldig att betala bör man bestrida kravet. Det blir då upp till den som efterfrågar betalningen att bedöma om man vill låta domstol pröva frågan. På så sätt skiljer sig den här typen av krav inte från andra typer av betalningskrav som man kan råka ut för.
Stockholm den 21 augusti 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.