Försäljning av statliga bolag och känslig teknik till främmande makt
Skriftlig fråga 2018/19:9 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-23
- Överlämnad
- 2019-01-23
- Anmäld
- 2019-01-24
- Svarsdatum
- 2019-01-30
- Sista svarsdatum
- 2019-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i år diskuterades Kina och dess stormaktsambitioner. Det kan inte vara okänt för regeringen att Kina försöker tillskansa sig olika kunskaper i syfte att hävda sig mot övriga stormakter i världen.
Strax före jul avslöjade Svenska Dagbladet (SvD) att tre svenska spjutspetsbolag som tillverkar eller utvecklar produkter som även kan användas militär sålts till Kina och att två av bolagen sålts av staten.
De två sålda statliga bolagen, Imego och Norstel, utvecklar respektive tillverkar avancerade halvledare. Eftersom Kina inte själv kan tillverka alla sorters avancerade halvledare vill man komma över tekniken genom att köpa bolag som sitter på kunskapen. Bolag som Imego och Norstel.
Enligt SvD säger Näringsdepartementets styrelserepresentant i ett uttalande att han aldrig har tagit upp frågan om försäljning med den tidigare näringsministern Mikael Damberg.
I Imego tecknade man avtal om licenstillverkning för att inte även sälja tekniken, men som en som utvecklat tekniken sa: Det läcker naturligtvis till Kina.
När det gäller Norstel satte ISP stopp för tekniköverföringen från Sverige till Kina och gav inte exporttillstånd. Trots det hade man från statens sida då redan sålt bolaget.
Det är ytterst märkligt att statliga bolag och väldigt känslig teknik hanteras på detta sätt utan att regeringen informeras.
Den tidigare näringsministern Mikael Damberg har tidigare bara hänvisat till att det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet (SvD den 13 januari 2019), men det måste väl ändå vara regeringens ansvar om statliga bolag och bolagens teknik säljs ut till främmande makt? Det är givetvis en säkerhetspolitisk fråga som direkt borde involvera regeringen och dess statsråd.
Den 16 januari 2019 ställde jag en fråga till den tidigare närings- och innovationsministern Mikael Damberg om detta men fick då till svar att frågan inte skulle besvaras med hänvisning till att regeringen var en övergångsregering. Men nu har en ny regering tillträtt.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att säkerställa att försäljning av statliga bolag och känslig teknik till främmande makt inte sker utan direkt godkännande av regeringen?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:9 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
N2019/00256/BSÄ
Näringsdepartementet
Näringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:9 av Björn Söder (SD)
Försäljning av statliga bolag och känslig teknik till främmande makt
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att försäljningen av statliga bolag och känslig teknik till främmande makt inte sker utan direkt godkännande av regeringen.
Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar och regler som privatägda bolag. I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Frågor som rör försäljningarna av både Norstel och Imego är operativa frågor som ska ställas direkt till Fouriertransform AB respektive RISE Research Institutes of Sweden AB.
Regeringen är medveten om de utmaningar som finns med utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur, säkerhetskänsliga uppgifter och teknologi. Regeringen har under den föregående mandatperioden vidtagit flera åtgärder som innebär en ambitionshöjning avseende säkerhetsskyddet.
Regeringen har tagit initiativ till en ny säkerhetsskyddslag. I nu gällande säkerhetsskyddsförordning finns bestämmelser om informations- och anmälningsskyldighet för myndigheter som vill sälja verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet men det saknas motsvarande bestämmelser för bolag. Från och med den 1 april i år, när en ny säkerhetsskyddsförordning träder i kraft, införs emellertid en sådan skyldighet även för bolag.
Regeringen har också tillsatt en statlig utredning som har föreslagit att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, till exempel ett bolag, som vill sälja verksamhet eller egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet först måste vända sig till en tillsynsmyndighet för samråd (se betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, SOU 2018:82). Om tillsynsmyndigheten bedömer att försäljningen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt föreslås myndigheten få besluta att försäljning inte får ske. Betänkandet remitteras för närvarande.
Det har också pågått ett omfattande arbete på EU-nivå för att hantera utländska uppköp av bolag som utvecklar känsliga teknologier. I slutet av förra året avslutades förhandlingarna om en EU-förordning som bland annat syftar till att införa ett ramverk för granskning av utländska direktinvesteringar i EU. Förordningens betydelse och inverkan på Sverige analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Sverige har även initierat ett samarbete i nordisk krets.
Exportkontrollregelverket omfattar både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Även civila produkter med militära användningsområden kan således kräva export- och utförseltillstånd. Jag utgår naturligtvis ifrån att bolag med statligt ägande följer lagstiftningen.
Stockholm den 30 januari 2019
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.