Yrkeslegitimation för perfusionister

Skriftlig fråga 2019/20:1050 av Lina Nordquist (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-05
Överlämnad
2020-03-06
Anmäld
2020-03-10
Svarsdatum
2020-03-18
Sista svarsdatum
2020-03-18
Besvarad
2020-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

En perfusionists arbete innebär att han eller hon tar över som vårt hjärta och våra lungor om vi behöver det. Det är perfusionisten som avgör vilken utrustning som krävs för att hålla oss vid liv vid hjärtkirurgi. De säkrar cirkulation och syresättning i våra egna organs ställe vid intensivvård, i hemmet och inför organdonation, och de ansvarar för blodåtervinning och för avancerad laboratorieutrustning, inte minst hjärt-lungmaskin och ECMO. Arbetet är i hög grad självständigt. 

Ingen annan i ett thoraxteam har den kompetens som krävs för att utföra det som perfusionisten gör. Ändå finns i dag inga formella specificerade utbildningskrav eller någon behörighetsreglering i Sverige. 

Perfusionisternas grundutbildningar varierar; många är specialistsjuksköterskor, andra medicintekniska ingenjörer eller biomedicinska analytiker. För att klara av sina arbetsuppgifter genomgår de flesta en tvåårig masterutbildning vid Scandinavian School of Cardiovascular Technology (Scanscat) vid University of Aarhus i Danmark. Detta är dock inte ett formellt krav, och det finns i dag inte heller någon formell ribba som utländska utbildningar granskas efter och behöver nå upp till. I Storbritannien krävs brittisk utbildning för att man ska få anställas som perfusionist, eftersom patientskador inträffat där yrkesutövare med utbildning från andra länder varit inblandade. I Norge och USA har perfusionister yrkeslegitimation. Även i Danmark och Finland finns formella specialiseringskrav. 

Perfusionistens arbetsuppgifter är avancerade, självständiga och bokstavligen livsavgörande. Därför behöver denna yrkesgrupp enligt min mening skyddas av yrkeslegitimation. Svensk Förening för Thoraxanestesi och Thoraxintensivvård stöttar en sådan förändring. Även Svensk Thoraxkirurgisk Förening stöder införandet av yrkeslegitimation. Själva har perfusionisterna länge drivit detta.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Är ministern och regeringen villiga att arbeta för att införa yrkeslegitimation för perfusionister eller att överväga en sådan förändring? 

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1050 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/

01261

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1050 av Lina Nordquist (L)
Yrkeslegitimation för perfusionister

Lina Nordquist har frågat mig om jag är villig att arbeta för att införa yrkeslegitimation för perfusionister eller att överväga en sådan förändring.

I propositionen Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (prop. 2012/13:175) bedömde den dåvarande borgerliga regeringen att legitimation eller annan behörighetsreglering inte bör införas för perfusionister. Riksdagen antog propositionen.

Perfusionister är i sin yrkesutövning hälso- och sjukvårdspersonal och det innebär att de står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) och de omfattas även av det ansvar arbetsgivaren har för att personalen har den kompetens som krävs. Enligt IVO har myndigheten inte uppmärksammat att det finns några särskilda brister vid yrkesutövningen av denna yrkesgrupp.

Jag bedömer således utifrån den rådande situationen att det inte finns tillräckligt som talar för att det behövs legitimation för perfusionister.

Stockholm den 18 mars 2020

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.