Torsksituationen i Östersjön

Skriftlig fråga 2019/20:1060 av Gudrun Brunegård (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-06
Överlämnad
2020-03-06
Anmäld
2020-03-10
Svarsdatum
2020-03-18
Sista svarsdatum
2020-03-18
Besvarad
2020-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Östersjötorsken är allvarligt hotad av en försämrad havsmiljö och avsaknaden av en fungerande sälförvaltning. Torsk tycks vara gråsälens favoritföda. En dansk studie visar att varje individ av de 40 000–60 000 sälarna i Östersjön äter omkring 3,5 kilo torsk varje dag, förutom all annan fisk. Sammanlagt beräknas gråsälen i Östersjön äta 52 000 ton torsk per år, att jämföra med den svenska fiskekvoten av torsk som för 2019 var 7 000 ton. EU:s totala torskkvot för 2019 var 33 000 ton. Sälen är alltså en långt större fara för torskens överlevnad än fisket. Dessutom sprider sälstammen parasiter som drabbar torsken. Torskbeståndet behöver få tid att återhämta sig.

Dock förekommer ett omfattande tjuvfiske i Östersjön, trots det torskfiskestopp som beslutades av EU i somras. Svenska torskfiskare har ålagts vad som närmast är att likna vid ett yrkesförbud och tvingas hålla sig på land, mot en så ringa ersättning att många fiskare närmar sig konkurs. Samtidigt förekommer uppgifter om att fiskebåtar från andra EU-länder oförtrutet fortsätter att finkamma fiskevattnen i Östersjön med trålar, utan att det i deras hemmahamnar görs några kontroller av vare sig vilka sorters fisk som fångats eller i vilka vatten.

Detta upplevs förstås som djupt orättvist av den svenska fiskarkåren. Ska inte ett beslut i EU gälla alla? Enligt uppgift har dessutom fiskare från olika medlemsstater olika bifångstregler vid fiske i Östersjön rörande torsk. Danmark har 40 procent och Sverige 20 procent. Trotset mot EU:s torskfiskeförbud ökar också risken för att Östersjötorsken inte får möjlighet att återhämta sig.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

På vilket sätt agerar Sveriges regering för att skapa en samsyn kring det allvarliga läge som råder för Östersjötorsken, så att övriga EU-länder respekterar torskfiskeförbudet och följer upp att det efterlevs?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1060 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)




Svar på fråga 2019/20:1060 av Gudrun Brunegård (KD) Torsksituationen i Östersjön

Gudrun Brunegård har frågat mig på vilket sätt Sveriges regering agerar för att skapa samsyn kring det allvarliga läge som råder för Östersjötorsken, så att övriga EU-länder respekterar torskfiskeförbudet och följer upp att det efterlevs.

Det är rådets förordning (EU) nr 2019/1838 av den 30 oktober 2019 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheter i Östersjön som anger ramarna för torskfisket i Östersjön. Förordningen innebär att endast mycket begränsade bifångster av östlig torsk tillåts under 2020, samtidigt som fiskemöjligheterna för den västra torsken är begränsade. Utöver de begränsade kvoterna innebär förordningen även omfattande begränsningar i både östra och västra Östersjön i syfte att skydda lekbestånden av torsk under deras huvudsakliga lekperioder.

För mig är det viktigt att det östra torskbeståndet återhämtas och att det västra torskbeståndet stabiliseras på en hållbar nivå så att vi får en långsiktigt hållbar förvaltning av torsken i Östersjön. Sverige agerade således i linje med detta när fiskemöjligheterna för 2020 i Östersjön skulle fastställas hösten 2019. Samtidigt ställde sig Sverige tillsammans med övriga Östersjöländer och kommissionen bakom ett uttalande som ger uttryck för att samsyn råder avseende situationen för flera av Östersjöns fiskbestånd, inklusive torsk, samt vikten av att komma till rätta med grundorsakerna till Östersjöns miljösituation. ICES har lyft problemen med parasiter hos torsk som sprids från gråsäl och det är en anledning till att regeringen möjliggjort licensjakt på gråsäl.

För mig är regelefterlevnad och kontroll viktiga element för att säkerställa ett hållbart fiske och att målen som sätts upp inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken nås. Regeringen har uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att föreslå hur försök med kamerabevakning av fiskefartyg kan genomföras för att se till att landningsskyldigheten efterlevs och till Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen att utreda hur fiskerikontrollen kan förbättras. Det är också viktigt att det ges lika villkor för fiskets aktörer. Detta uppnås genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna och därigenom ges rättvisa konkurrensförhållanden för fiskets aktörer. Det är således viktigt att EU:s lagstiftning, inklusive förordning (EU) nr 2019/1838, tillämpas på ett korrekt sätt.

Enligt fördraget om Europeiska unionen är det kommissionen som ska övervaka tillämpningen av unionsrätten under kontroll av Europeiska unionens domstol. Jag och regeringen förutsätter att kommissionen i tillämpliga fall nyttjar den befogenhet som tilldelats dem genom fördraget.

Stockholm den 18 januari 2020

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.