Arbetsskadeförsäkringen

Skriftlig fråga 2019/20:1110 av Ida Gabrielsson (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-19
Överlämnad
2020-03-20
Anmäld
2020-03-24
Svarsdatum
2020-04-01
Sista svarsdatum
2020-04-01
Besvarad
2020-04-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Arbetsskadeförsäkringen kan ge ersättning (livränta) vid skada på grund av olycksfall eller sjukdom i arbetet. Den är ett komplement till den ersättning som utgår från sjukförsäkringen. Ersättning kan också lämnas om en försäkrad byter till ett lägre betalt arbete eller går ner i arbetstid på grund av arbetsskadan.

Arbetsskadeförsäkringen bygger på grundtanken om att den som skadas av sitt arbete ska få full kompensation för den inkomstförlust som hen lider till följd av skadan.

Dagens arbetsskadeförsäkring har stora brister. Regelverket har ändrats vid ett flertal tillfällen och blivit alltmer restriktivt. Som en följd av detta är det allt färre som får sina arbetsskador och arbetssjukdomar godkända, i synnerhet kvinnor. Enligt LO har huvudregeln numera blivit att en arbetsskadad arbetstagare inte får någon ersättning från försäkringen. De huvudsakliga skälen till detta är den så kallade bevisregelns utformning samt det så kallade varaktighetskravet.

Som en effekt av detta har statens kostnader för arbetsskadeförsäkringen minskat betydligt, från över 11 miljarder kronor 1991 till 2,8 miljarder kronor 2018 (ej justerat för inflation). Mellan 2014 och 2018 minskade nybeviljandet av livränta med 67 procent. Dessa besparingar innebär att samhället glider undan från stöd och ansvar och övervältrar kostnader på utsatta enskilda. Det är ytterligare en orättvisa i ett arbetsliv där det redan finns stora klass- och könsmässiga skillnader i risken för olyckor och utslitning.

Försäkringskassan har vidtagit åtgärder för att handläggarna av sjukpenningärenden ska kunna lämna individuell information till sjukskrivna om arbetsskadeförsäkringen. Det är bra, men mer behöver göras. Vänsterpartiet har bland annat krävt att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdraget att se över hur arbetsskadeförsäkringen kan förbättras för att ge fler arbetsskadade den ersättning de har rätt till. Vi menar att en bevislättnadsregel bör införas i arbetsskadeförsäkringen och att varaktighetskravet bör sänkas till sex månader.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Avser statsrådet att ta några initiativ för att förbättra arbetsskadeförsäkringen?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1110 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)



S2020/01974/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1110 av Ida Gabrielsson (V)
Arbetsskadeförsäkringen

Ida Gabrielsson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förbättra arbetsskadeförsäkringen.

År 2019 beviljades 399 kvinnor och 556 män livränta. Beviljandet av livränta har minskat under en följd av år. Andelen ärenden som avslås på grund av att den försäkrades nedsättning av arbetsförmågan inte bedöms vara bestående eller tillräckligt omfattande är hög. Om personen ansöker om livränta innan det kan styrkas att nedsättningen av arbetsförmågan är bestående finns det en risk för att personen efter avslag inte ansöker igen vid rätt tid och därigenom gör en rättsförlust. Regeringen gav därför Försäkringskassan i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att vidta åtgärder för att minska riskerna för rättsförluster. Försäkringskassan har tagit fram ett läkarutlåtande som är utformat efter de uppgifter som behövs vid beslut om livränta och vidtagit åtgärder för att sjukskrivna ska få individuell information om arbetsskadeförsäkringen

Mot bakgrund av skillnaden i beviljandefrekvens mellan kvinnor och män har Inspektionen för socialförsäkringen på regeringens uppdrag gjort en jämställdhetsanalys av Försäkringskassans handläggning av arbetsskadeförsäkringen. Uppdraget redovisades i december 2019. Analysen visar att skillnaderna mellan kvinnor och män i andelen ärenden som beviljas livränta har minskat under de senaste åren. Granskningen finner inte några systematiska osakliga skillnader i handläggningen mellan kvinnor och män, även om det inte går att dra helt säkra slutsatser. Däremot visar analysen på brister i bedömningen av grundkraven för rätten till livränta.

Försäkringskassan har vidtagit ett antal åtgärder för att säkra kvaliteten i utredningarna om livränta, men regeringen kommer fortsätta att följa frågan.

Samhället har ett ansvar gentemot människor som på grund av sitt jobb skadats till den grad att de inte kan arbeta. De ska få det skydd de förtjänar.

Stockholm den 1 april 2020

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.