Kvinnojourer som drivs ideellt

Skriftlig fråga 2019/20:1111 av Maj Karlsson (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-19
Överlämnad
2020-03-20
Anmäld
2020-03-24
Svarsdatum
2020-04-01
Sista svarsdatum
2020-04-01
Besvarad
2020-04-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Terrafem är en ideell organisation som bildades i mars år 2000 och som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Organisationen har kontakt med utsatta kvinnor från olika länder och kan i dagsläget ge kvinnor stöd och råd på 62 olika språk. Terrafem driver en kvinnojour och ett tjejhus där kvinnor och deras barn samt tjejer och unga kvinnor som utsätts för våld kan få skydd och stöd. Organisationen driver även Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst.

Sveriges kvinno- och tjejjourer bedriver ett enormt viktigt arbete som bygger på en lång tradition av stort engagemang och ideellt arbete. Kvinnojourernas kunskaper och erfarenheter kring mäns våld och våld i nära relationer är unik, och deras roll som röstbärare för de våldsutsatta är en förutsättning för att samhället ska kunna få kunskap om hur våldet och utsattheten fungerar. Terrafem når med sin verksamhet grupper av kvinnor och tjejer som den övriga kvinnojoursrörelsen har svårt att komma i kontakt med. Med hjälp av ett stort antal volontärer kan Terrafem informera och hjälpa ett stort antal kvinnor och tjejer på deras modersmål, vilket kan vara en förutsättning för att skapa trygghet och förtroende.

Nu har Terrafem fått beskedet från Socialstyrelsen att deras ansökan om verksamhetsbidrag har fått avslag. För organisationen är detta ett chockbesked som hotar hela deras verksamhet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:

 

Vad avser stadsrådet att göra för att möjliggöra att kvinnojourer likt Terrafem kan drivas ideellt och därigenom säkra alla våldsutsatta kvinnors och tjejers möjlighet att få hjälp och stöd oavsett etnisk bakgrund?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1111 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)



A2020/00536/JÄM

Arbetsmarknadsdepartementet

Jämställdhetsministern samt ministern med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1111 av Maj Karlsson (V)
Kvinnojourer som drivs ideellt

Maj Karlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att möjliggöra att kvinnojourer likt Terrafem kan drivas ideellt och därigenom säkra alla våldsutsatta kvinnors och tjejers möjlighet att få hjälp och stöd oavsett etnisk bakgrund.

De ideella organisationernas verksamhet på brottsofferområdet när det gäller mäns våld mot kvinnor är ovärderliga och den betydelse som kvinno- och tjejjoursrörelsen har haft och har för att regering och riksdag, myndigheter, kommuner och regioner idag uppmärksammar och agerar mot mäns våld kan knappast överskattas.

Jag delar helt och fullt Maj Karlssons uppfattning att det är oerhört viktigt att det stöd som tjejer och kvinnor kan ta del av genom jourerna är tillgängligt oavsett etnisk bakgrund och språkkunskaper. Jag kan inte kommentera myndighetsbeslut i enskilda fall, men jag vill redogöra för vilka åtgärder regeringen generellt har genomfört för att säkra våldsutsatta kvinnors och tjejers möjlighet att få stöd.

Det är i sammanhanget viktigt att understryka att det hör till kommunens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp, till exempel i form av skyddat boende. Kommuner har sedan lång tid tillbaka möjlighet att överlämna genomförandet av insatser till externa aktörer, t.ex. en kvinnojour som bedriver skyddat boende. I sådana fall har kommunen det finansiella ansvaret för tjänsten och uppdragsersättning lämnas (i regel i form av en dygnsavgift).

För sin föreningsverksamhet, som kan omfatta aktiviteter som är ett komplement till kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen, kan jourerna ansöka om både statsbidrag och kommunala föreningsbidrag. Statsbidrag till kvinno- och tjejjourerna är prioriterat för regeringen och för 2020 har 100 miljoner kronor avsatts för ändamålet. Bidragen fördelas i enlighet med förordningen (2015:454) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer. Därutöver kan riksorganisationer och organisationer som bedriver verksamhet som är av riksintresse söka bidrag enligt förordningen (2011:1062) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området m.m. och organisationer inom området mäns våld mot kvinnor även söka utvecklingsmedel från Socialstyrelsen. De ideella kvinno- och tjejjourerna fick därtill uppskattningsvis totalt 70 miljoner kronor i förenings- och verksamhetsbidrag från kommunerna under 2017.

I den utredning som redovisas i departementspromemorian Ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet (Ds 2019:7) föreslås att de statsbidrag som Socialstyrelsen fördelar på området mäns våld mot kvinnor sammanförs till en förordning. Detta bedöms underlätta för såväl de sökande organisationerna som för Socialstyrelsen samt motverka överlappning mellan de olika bidragen. Tillämpningsområdet för bidraget föreslås ta sin utgångspunkt i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och Istanbulkonventionen, enligt vilken Sverige förbundit sig att stödja civilsamhällets arbete med att bekämpa våld mot kvinnor. Förslaget innebär också att bidragen får lämnas för två år, vilket ökar jourernas möjligheter till långsiktig planering. Förslaget har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stockholm den 1 april 2020

Åsa Lindhagen

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.