Den antidemokratiska utvecklingen i Europa med anledning av corona
Skriftlig fråga 2019/20:1180 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-14
- Överlämnad
- 2020-04-15
- Anmäld
- 2020-04-16
- Svarsdatum
- 2020-04-22
- Sista svarsdatum
- 2020-04-22
- Besvarad
- 2020-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I tider av kris, stor oro och stora utmaningar är det extra viktigt att stå upp för demokratiska principer och värderingar. I spåren av coronapandemin ser vi nu hur auktoritära ledare använder smittspridningen som en förevändning för att inskränka medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.
Det ungerska parlamentet röstade nyligen igenom en lagändring som innebär att det redan utlysta undantagstillståndet förlängs på obestämd tid och att den sittande presidenten Viktor Orbán nu kan styra genom dekret. Det innebär också att personer som av regeringen anses sprida falska nyheter eller hindra regeringens arbete kan fängslas i upp till fem år. Orbán har även varit snabb med att använda coronaviruset som ytterligare en anledning att stänga landets gränser för människor på flykt. I Polen är presidentvalet den 10 maj tänkt att genomföras som planerat, trots förbud mot större offentliga möten, vilket skapar en stor fördel för sittande president Duda. Det styrande partiet Lag och Rättvisa (PIS) använder coronapandemin som ett lägligt tillfälle att skaffa sig utökad makt.
Även i länder som vi i normala fall inte associerar med antidemokratiska handlingar ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Samma dag som Frankrikes president Macron deklarerade hälsonödläge försökte han driva igenom den mycket hårt kritiserade pensionsreformen via ett odemokratiskt och exceptionellt förfarande. I Slovenien har arméns befogenheter utökats och flera tidigare chefer sparkats. Flera EU-länder använder sig av nya former av massövervakning genom mobiloperatörer, något som skulle vara otänkbart under andra omständigheter. Självklart är det stora skillnader mellan det som händer i Ungern, Polen, Slovenien och Frankrike, men det är en oroande utveckling vi ser, där demokratiska medborgerliga rättigheter undergrävs med virusspridning som ursäkt. Sverige bör därför i alla utrikespolitiska sammanhang stå upp för mänskliga och demokratiska rättigheter och visa att även virus kan bekämpas med demokratiska metoder.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad avser ministern att göra för att motverka den antidemokratiska utveckling som nu pågår i flera länder i Europa och övriga världen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1180 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1180 av Håkan Svenneling (V)
Den antidemokratiska utvecklingen i Europa med anledning av corona
Håkan Svenneling har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka den antidemokratiska utveckling som nu pågår i flera länder i Europa och övriga världen.
Demokratins tillbakagång och dess konsekvenser för global säkerhet är en utrikespolitisk prioritering som vi driver genom demokratisatsningen Drive for Democracy. I årets utrikespolitiska deklaration sade jag att vi intensifierar detta arbete, och bygger allianser med likasinnade länder och organisationer.
Som Håkan Svenneling konstaterar finns en risk för att Coronapandemin och dess hantering leder till en underminering av demokratiska principer och urholkning av respekten för mänskliga rättigheter i världen. Regeringen oroas över att bekämpningen av Covid-19 i vissa fall riskerar att användas som svepskäl för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för att undergräva demokratin och rättsstatens principer.
Såväl pandemin i sig som länders respons till denna kan få allvarliga och långtgående konsekvenser för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer – både på kort och lång sikt. De inskränkningar som görs av stater i den här situationen måste vara i enlighet med de krav som folkrätten ställer upp.
Det är viktigt att bevaka att inskränkande åtgärder som vidtas med avsikt att vara tillfälliga inte blir permanenta, så att våra standarder inte har förskjutits när vi kommer ut ur den här krisen. Det internationella samfundet och dess institutioner har en central roll i att övervaka detta. Regeringen har hittills tagit flera initiativ för att bidra till denna diskussion. Bland annat stod statsrådet Peter Eriksson och jag den 7 april värdar för ett möte med företrädare för FN, EU, OSSE/ODIHR och Europarådet om konsekvenser för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer av Covid-19-pandemin.
Det är av största vikt att dokumentera och övervaka de åtgärder som regeringar nu vidtar på olika håll. Sverige kan – och kommer att – bidra till detta genom att driva frågan aktivt tillsammans i FN och EU, liksom internationella organisationer, andra länder och civilsamhällesorganisationer.
Avslutningsvis vill jag påtala att vi nu också ser många positiva exempel - lokalt, nationellt och globalt – på hjälpsamhet, solidaritet och gott samarbete i spåren av Covid-19-epidemin och arbetet för att bekämpa den. Vi måste hämta inspiration och vägledning ur det samlande engagemang som kommer till uttryck under dessa svåra omständigheter.
Stockholm den 22 april 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.