Till innehåll på sidan

Kommunernas ersättning för nyanlända

Skriftlig fråga 2019/20:1187 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-04-15
Överlämnad
2020-04-16
Anmäld
2020-04-17
Svarsdatum
2020-04-22
Sista svarsdatum
2020-04-22
Besvarad
2020-04-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Åsele kommun har beviljats 560 000 kronor från Migrationsverket för insatser för nyanlända med särskilda behov. De har däremot inte fått pengarna utbetalda. Enligt uppgift beror det på att Migrationsverket har slut på pengar (SVT Västerbotten, den 9 april).

Fyra av fem svenska kommuner dras med underskott, och regeringen låter alltjämt kommunerna ta större kostnader för migration och integration. Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, har konstaterat att bristande integration ökar kostnaderna för Sveriges kommuner samtidigt som statens ersättningar minskar (Expressen, den 19 april 2019). 

Det är därför viktigt att kommunerna får del av de statliga bidrag som syftar till att etablera nyanlända. Det är inte acceptabelt om det stämmer att Migrationsverket hänvisar till medelsbrist och därmed inte betalar ut beviljade statsbidrag till kommunerna.

Mot bakgrund av ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kommuner ska få del av sina beviljade statsbidrag?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1187 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)



A2020/00877/IAS

Arbetsmarknadsdepartementet

Jämställdhetsministern samt ministern med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1187 av Maria Malmer Stenergard (M)
Kommunernas ersättning för nyanlända

Maria Malmer Stenergard har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder som han är beredd att vidta för att kommuner ska få del av sina beviljade statsbidrag.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Staten har ett ekonomiskt ansvar för flyktingmottagandet och ersätter kommuner och regioner för kostnader relaterade till mottagandet av nyanlända enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Regeringen har under de senaste åren höjt ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet, bl.a. höjdes schablonersättningen med 50 procent från och med 2016 för att förbättra kommunernas förutsättningar att ge stöd åt nyanlända. Totalt betalades 11 824 miljoner kronor ut till kommuner och regioner för mottagandet av nyanlända under 2019.

Huvuddelen av de totala ersättningarna till kommunerna för flyktingmottagandet utgörs av ett schablonbelopp per mottagen nyanländ i kommunen. Schablonbeloppet betalas ut automatiskt utan ansökningsförfarande till mottagningskommunen och därefter till den kommun där den nyanlände är folkbokförd. Ersättningarna för mottagandet av ensamkommande barn och unga baseras också i huvudsak på schabloner som betalas ut automatiskt per barn eller ungdom och dygn.

Vissa ersättningar betalas ut efter ansökan av kommunen. Det gäller t.ex. ersättning för faktiska kostnader för ekonomiskt bistånd, stöd- och service samt hälso- och sjukvård till personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan försörja sig själva eller där kommunen har omfattande vård- och omsorgskostnader.

Utöver ovan angivna ersättningar kan kommuner ansöka om ersättning för vissa särskilda eller extraordinära kostnader för insatser till nyanlända med särskilda behov. Kommunerna ansöker i efterskott om ersättning för sina kostnader och Migrationsverket beslutar om att betala ut ersättning i mån av tillgång på medel.

Under 2019 beslutade regeringen att omfördela medel till ersättning till kommunerna för särskilda kostnader i samband med mottagandet av nyanlända från 90 till 200 miljoner kronor. För 2020 har 230 miljoner kronor avsatts för detta ändamål. Regeringen följer kontinuerligt hur utgifterna på anslaget utvecklas och gör utifrån det en bedömning av om anslaget behöver förstärkas.

Stockholm den 22 april 2020

Åsa Lindhagen

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.