Vinnova och forskning om civilt försvar

Skriftlig fråga 2019/20:1191 av Lars Püss (M)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Covid-19 är sedan ett par veckor tillbaka klassad som en pandemi av WHO. I inledningen av virusspridningen konstaterade flera myndigheter att vår beredskap för att möta smittan är god. Även om regeringens och myndigheternas krishantering kommer att utvärderas grundligt i efterhand går det att redan nu se svagheterna i vår beredskap för att möta krisen. Det handlar exempelvis om allt ifrån samordning och lagstiftning till produktion, leveranskedjor och lagerhållning av sjukvårdsmateriel.

Redan innan covid-19 bröt ut stod det klart att Sverige kommer att behöva göra stora investeringar för att stärka upp vår försvars- och beredskapsförmåga för att kunna hantera framtida kriser av olika slag. Därför är det viktigt att det finns goda förutsättningar för forskning inom den civila krisberedskapsförmågan och det civila försvarets förmåga att möta kriser. När det gäller det civila försvaret så kommer det till stor del inte att handla om att göra en karbonkopia på det vi hade under kalla krigets tid. Omvärlden och hoten ser helt annorlunda ut, inte minst på grund av globaliseringen och digitaliseringen, och därför måste också det civila försvaret och beredskapsförmågan kunna möta dagens, och morgondagens, utmaningar så effektivt som möjligt.

Därför kommer det att vara helt avgörande att det också bedrivs forskning på området. Flera forskare har försökt söka medel av Vinnova för att just bedriva sådan forskning men har nekats medel till detta.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till näringsminister Ibrahim Baylan:

Är ministern beredd att tilldela medel för forskning inom det civila försvaret som kan stärka vår beredskap i händelser av kriser?