Utvecklingstid
Skriftlig fråga 2019/20:12 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-13
- Överlämnad
- 2019-09-13
- Anmäld
- 2019-09-17
- Svarsdatum
- 2019-09-25
- Sista svarsdatum
- 2019-09-25
- Besvarad
- 2019-09-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Enligt januariavtalet ska reformen om "utvecklingstid" genomföras under år 2020. Reformen liknar till stora delar reformen om "friår" som regeringen Persson införde i mitten av 2000-talet. Konjunkturinstitutet slog redan 2004 fast att "friår" drog ned svensk bruttonationalprodukt eftersom arbetade timmar förväntades minska som ett resultat av reformen. Enligt SOU 2019:5 "Tid för trygghet" skisseras på ett utgiftsscenario om i storleksordningen 1 till 10 miljarder kronor årligen som kostnad för "utvecklingstid". Det är många som ställer sig frågan om hur många färre arbetade timmar regeringen förväntar sig att "utvecklingstid" kommer att innebära.
Mot bakgrund av ovan vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vad förväntas bli utgiften för statskassan för "utvecklingstid" på årsbasis när färre timmar kommer att arbetas?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:12 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2019/20:12 av Lars Beckman (M) Utvecklingstid
Lars Beckman har frågat mig vad utgiften för statskassan förväntas bli för "utvecklingstid" på årsbasis när färre timmar kommer att arbetas.
I budgeten för 2020 föreslår regeringen att utvecklingstid i upp till ett år ska införas. Möjligheterna för anställda att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens för att stärka sin position på arbetsmarknaden behöver förstärkas, samtidigt som arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning behöver tillgodoses på ett bättre sätt. I en tid när kraven på omställning ökar i snabb takt på arbetsmarknaden finns ett behov av att främja rörligheten, det kan bland annat handla om att höja arbetskraftens kompetensnivå och omställningsförmåga. Genom utvecklingstid ges individer bland annat möjlighet och incitament att utbilda sig till yrken där det idag råder brist på arbetskraft.
Friåret (2002–2005) innebar att anställda gavs möjlighet att vara tjänstlediga från sitt arbete för att exempelvis utbilda sig, starta eget företag eller ägna sin tid åt rekreation. Några begränsningar eller krav på hur ledigheten under friåret fick användas fanns inte. Huvudsyftet med utvecklingstid till skillnad från friåret är att anställda ges möjlighet att prova en ny väg i arbetslivet genom utbildning eller eget företagande för att på så sätt stärka sin anställningsbarhet.
En utgångspunkt i arbetet med att utforma modellen för utvecklingstid är att en ersättare ska anställas för den som får del av utvecklingstid och att Arbetsförmedlingen ska erbjuda arbetsgivaren en ersättare.
Ökade möjligheter för anställda att kompetensutvecklas kan främja både anställda och arbetsgivare och därigenom samhället på både kort och lång sikt. Regeringen föreslår därför ett tillskott på 216 miljoner kronor för finansiering av förslaget om utvecklingstid 2020. Därefter satsas 589 miljoner kronor 2021 och 979 miljoner kronor 2022.
Stockholm den 24 september 2019
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.