Turkiets bombningar i Kurdistan/Irak
Skriftlig fråga 2019/20:1206 av Amineh Kakabaveh (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-16
- Överlämnad
- 2020-04-17
- Anmäld
- 2020-04-21
- Svarsdatum
- 2020-04-29
- Sista svarsdatum
- 2020-04-29
- Besvarad
- 2020-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Förenta nationerna vädjade den 23 mars i år – under den världsomspännande coronapandemin – till krigförande i olika delar av världen att upphöra med sina krigshandlingar och ingå vapenstillestånd. Trots denna uppmaning från FN låter aggressiva förbrytarregimer i världen inte vapnen vila.
Det finns till och med en regim som gör tvärtom och i stället intensifierar och utvidgar sina krigshandlingar. Det är Erdoğanregimen i Turkiet, som fortsätter med sina folkrättsbrott. Efter att i strid med internationell lag ha ockuperat den syriska staden Afrin och drivit bort dess kurdiska befolkning och därefter utvidgat sin militära verksamhet i andra delar av norra Syrien har man nu inlett bombningar i Kurdistan/Irak, och den 15 april bombade man brutalt flyktinglägret Makhmour i Behdinanregionen söder om Hewler (Erbil), vilket ledde till att tre kvinnor dödades och många av lägrets invånare skadades.
De som lever i Makhmourlägret är till största delen människor som tvingats lämna sina hem i Kurdistan/Turkiet och Kurdistan/Syrien och flytt undan de turkiska trupper som ockuperat deras hemtrakter. Turkiets uppträdande kan inte anses som något annat än en brottslig terrorhandling och en provokation mot världssamfundet.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer Sverige som enskild stat att fördöma, samt i EU och FN – nu efter FN:s maning till fred – verka för ett fördömande av, Turkiets angrepp på Makhmourlägret i Kurdistan/Irak som ett grovt brott mot folkrätten och mot mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1206 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1206 av Amineh Kakabaveh (-) Turkiets bombningar i Kurdistan/Irak
Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som enskild stat kommer att fördöma, samt i EU och FN – nu efter FN:s maning till fred – verka för ett fördömande av, Turkiets angrepp på Makhmourlägret i Kurdistan/Irak som ett grovt brott mot folkrätten och mot mänskliga rättigheter.
Det är mycket oroande att Turkiets relationer, i och utanför landets gränser, med kurdiska grupper fortsätter att försämras. Jag betonar ofta vikten av en återupptagen trovärdig och inkluderande fredsprocess i Turkiet. En sådan skulle kunna leda till en positiv utveckling inte bara för Turkiet, utan även för regionen i stort. Detta framför vi också i våra samtal med turkiska företrädare, liksom inom EU och genom de dialoger EU har med Turkiet.
Irak har under de senaste åren varit hårt drabbat av konflikt och landets stabilitet har påverkats negativt av den senaste tidens ökande regionala spänningar. Säkerhetsläget i Irak är fortfarande mycket skört. Under dessa omständigheter är det viktigt att alla parter avstår från åtgärder som riskerar att på nytt eskalera situationen, och att alla länder agerar i enlighet med folkrätten med full respekt för Iraks suveränitet. Detta gäller naturligtvis även Turkiet.
Den internationella humanitära rätten uppställer tydliga krav på att skydda civila från krigets verkningar. Parterna i en väpnad konflikt får endast rikta anfall mot militära mål. Reglerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet måste följas. För Sverige är detta fundamentalt och något vi konsekvent och outtröttligt betonar i internationella sammanhang, inklusive EU och FN. Under vår tid i FN:s säkerhetsråd har Sverige arbetat för att stärka efterlevnaden av internationell rätt, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter i konflikter världen över, inklusive i Irak.
Stockholm den 29 april 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.