Korrekt myndighetsinformation

Skriftlig fråga 2019/20:1450 av Markus Wiechel (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Under rådande pandemi har regeringen kommit att bli alltmer osynlig, samtidigt som berörda myndigheter och kanske främst Folkhälsomyndigheten frekvent har uttalat sig om Sveriges strategi i kampen mot covid-19. Även om det i slutändan är regeringen som bär det huvudsakliga ansvaret för den svenska strategin är det oerhört viktigt att myndigheten är pålitlig. De fakta som den redovisar måste vara korrekta och informationen tydlig, inte minst i kristider.

Trots att detta borde vara en självklarhet har vi under våren sett hur framför allt Folkhälsomyndigheten återkommande har haft fel i såväl prognoser som när det gäller rena fakta. Inte minst statsepidemiologen tar lätt på vad han säger och har därför återkommande ertappats med solklara faktafel vid olika uttalanden. Det är naturligtvis ett problem då medborgarna måste kunna lita på våra myndigheter men också då felaktig information i värsta fall kan visa sig vara direkt farlig ur ett hälsoperspektiv.

Dessvärre kan felaktiga påståenden även påverka våra relationer till andra länder. Trots att Sverige har valt en väg som i andra länder närmast beskrivs som galen har den svenska arrogansen skapat irritation. Med rätta kan man tycka att svenska företrädare bör visa ödmjukhet, inte minst nu när Sverige tar täten som ett av de länder som har lyckats sämst i kampen mot covid-19 och därmed återigen har kommit att ses som ett dåligt exempel. Våra myndigheter bör således också hålla sig till sina områden, snarare än att recensera, relativisera eller kritisera andra länder.

För andra gången har exempelvis Italiens ambassadör tvingats komma med en skarp tillrättavisning av den svenske statsepidemiologen efter ännu ett övertramp i en intervju. Det är sedan länge känt att norra Italien, där virusutbrottet härjade som mest i början av pandemin, hade en erkänt mycket välfungerande sjukvård. Trots detta drabbades regionen hårt, då de saknade såväl utländsk hjälp som kunskap om viruset, och italienarna vädjade därför till Sverige och andra länder att ta covid-19 på allvar, tyvärr förgäves i många fall.

Tillrättavisningen från Italiens ambassadör är med rätta skarp och visar på hur Italien ligger i framkant i jämförelse med Sverige:

1. WHO rankar Italiens sjukvårdssystem som näst bäst i världen när det gäller effektivitet och funktionalitet. I samma mätning rankas Sverige som nummer 23 i samma klassificering.
2. I Italien är medellivslängden vid födseln näst högst i världen, 83,4 år, vilket kan jämföras med 82,2 år i Sverige.
3. I Italien finns 3,4 sjukhusplatser per 1 000 invånare och i Sverige endast 2,2.
4. Antalet IVA-vårdplatser i Italien har varit 5 100, men under epidemin har antalet bedömts kunna öka till det dubbla. I Sverige har antalet IVA-vårdplatser bara varit hälften så många i förhållande till befolkningen.

Man kan tycka att det är angeläget för regeringen att våra myndigheter eller företrädare för dessa inte sysslar med sådant som inte tillhör deras område. Det är helt enkelt oacceptabelt att svenska myndighetspersoner, som dessutom återkommande visar sig har fel såväl faktamässigt som i egna analyser, väljer att recensera, relativisera eller kritisera andra länder.

Mot bakgrund av att den typen av uttalanden som det har redogjorts för i denna text allvarligt kan skada vårt lands anseende önskar jag att socialminister Lena Hallengren svarar på följande fråga:

Hur agerar ministern för att säkerställa korrekt och saklig myndighetsinformation och för att verksamheten ska fokusera på det egna ansvarsområdet inom ramen för bekämpningen av covid-19