Till innehåll på sidan

En säker och förutsägbar elförsörjning

Skriftlig fråga 2019/20:1463 av Alexandra Anstrell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-01
Överlämnad
2020-06-02
Anmäld
2020-06-03
Svarsdatum
2020-06-10
Sista svarsdatum
2020-06-10
Besvarad
2020-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Flera sektorer som är samhällsviktiga har en hög elanvändning. Det handlar om exempelvis industri, transporter, bostäder och service. Om störningar uppstår så kan det få omfattande konsekvenser för stora delar av samhället. Skulle vi få större avbrott i elförsörjningen så påverkar det naturligtvis andra samhällsviktiga funktioner som elektroniska kommunikationer, kommunalteknisk försörjning, sjukvård och finansiella tjänster.

För att elsystemet ska fungera måste det hela tiden finnas en balans mellan produktion och förbrukning av el. Att vädret varierar och påverkar både produktion och förbrukning är en av utmaningarna när det gäller att hålla balans i elsystemet. Risken för elbrist ökar just nu eftersom kärnkraftverket Ringhals 2 stängs i slutet av året.

Balanshållningen under ansträngda vintrar försvåras ytterligare av att elmarknaden har förändrats. Det sker en stadig ökning av förnyelsebar elkraft, främst i form av vindkraft. Detta innebär, ur ett balansperspektiv, att produktionsmängden blir väldigt osäker och svårare att planera än annan produktion.

Samtidigt sker en successiv nedtrappning av kärnkraften i Sverige. Kärnkraft har den fördelen att den mer går att planera och är då mer förutsägbar än vindkraft. Ökningen av den väderberoende elproduktionen i kombination med att den planerbara produktionen minskar gör det mer komplicerat att hålla balansen i systemet. Importbehovet ökar, och underskottet i kraftbalansen ökar ännu mer inför kommande vinter.

Försvarsberedningen konstaterade i sin rapport Motståndskraft redan 2017 att normal elförsörjning inte kommer att kunna garanteras vid en krigssituation. Vidare betonar Försvarsberedningen vikten av att det på förhand finns rutiner och strukturer för både prioritering och ransonering vid höjd beredskap.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Hur verkar statsrådet för att säkerställa tillgången till el, och då särskilt i händelse av kris och krig?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1463 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)



I2020/01549/E

Infrastrukturdepartementet

Energi- och digitaliseringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1463 av Alexandra Anstrell (M)
En säker och förutsägbar elförsörjning

Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag verkar för att säkerställa tillgången till el, och då särskilt i händelse av kris och krig.

En robust elförsörjning är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle.

Sverige har god tillgång till el. Sverige exporterade totalt 26 TWh el under 2019, den högsta nivån någonsin.

Men det är korrekt att importbehovet av el till Sveriges södra delar har ökat under de timmar då elförbrukningen är som högst. Samtidigt bedömer Affärsverket svenska kraftnät att risken för effektbrist är låg i södra Sverige den kommande vintern och vintrarna därefter. Jag avser att följa utvecklingen noga.

Mot denna bakgrund ser jag positivt på Svenska kraftnäts stora nätförstärkningsprojekt. Regeringen beslutade också redan 2016 att förlänga den så kallade effektreserven till 2025. Effektreserven ska finnas tillgänglig under vinterhalvåret för att säkerställa att det alltid finns eleffekt när behovet är som störst.

Elförsörjningen är av grundläggande betydelse även i händelse av kris och krig. En utveckling av robustheten inför sådana risker pågår och arbetet med elberedskap har därför förstärkts. En utvecklad robusthet inom energiförsörjningen är en förutsättning för en ökad totalförsvarsförmåga. Regeringen avser att återkomma kring detta i den försvarspolitiska inriktningspropositionen för 2021–2025.

Stockholm den 10 juni 2020

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.