Nyckelbiotopsinventering i Norrtälje

Skriftlig fråga 2019/20:1495 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

När ett skogsområde utses till nyckelbiotop blir möjligheterna för markägaren att bruka marken obefintliga. Avverkat timmer kan inte säljas eftersom köpare då förlorar sin miljöcertifiering. De ekonomiska konsekvenserna för skötsamma markägare som genom god förvaltning skapat biologiska värden blir omfattande. Nyckelbiotopsinventeringen har på detta sätt verkat kontraproduktivt gentemot god skogsförvaltning.

Två domar har också bekräftat den negativa effekt som nyckelbiotopsregistreringen innebär för markägaren. Domarna gav också stöd för möjligheten att överklaga besluten, något som tidigare inte var möjligt. Den andra domen från Förvaltningsrätten i Malmö framhåller också att registreringen utgör ett så pass omfattande ingrepp i äganderätten att handläggningen kräver stöd i lag och liknande.

Skogsstyrelsen hade under nuvarande regerings försorg ett tioårigt uppdrag att göra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper. Utifrån januariavtalet beslutades emellertid om att avsluta uppdraget. Dessförinnan hade Skogsstyrelsens finansiering för uppdraget strukits i samband med att Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstats igenom i riksdagen men återupptagits i maj 2018 för en landsomfattande inventering. Trots att uppdraget avslutats förekommer nyckelbiotopsinventering, och i Stockholms län har Skogsstyrelsen ändå utverkat medel för omfattande inventering. När antalet nyregistrerade nyckelbiotoper under 2019 minskade med 70 procent i riket, fördubblades antalet i Norrtälje kommun.

En fastighetsägare i Norrtälje som köpte en fastighet på 55 hektar där 28 hektar var skog hade avsikten att avverka 10 hektar för att finansiera köpet. I det läget gick Skogsstyrelsen och registrerade 6 hektar som nyckelbiotop. För fastighetsägaren sprack då kalkylen för lånet. Det har också uppmärksammats hur några av inventeringarna i Norrtälje gjordes i sällskap med en anställd på Naturskyddsföreningen. Inventeringen har också gjorts utan dialog med de berörda.

En nybliven änka såg sin försäljning av gården i Norrtälje få ett abrupt slut efter att Skogsstyrelsen via brev informerat om att de inventerat hennes marker och klassat 70 procent som nyckelbiotop. Möjligheterna att sälja änkans fastighet gick om intet.

I samband med att regeringen beslutade att avveckla den utökade nyckelbiotopsinventeringen hänvisades till en intention om att den svenska skogsnäringen ska vara hållbar och växande. Man hänvisade till januariöverenskommelsens tes att naturvården fortsättningsvis ska bygga på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Statsrådet själv underströk i medföljande pressmeddelande vikten av att värna den privata äganderätten och hur viktigt det därför var att avveckla den utökade nyckelbiotopsinventeringen.

Den bristande rättssäkerhet och höga ambition och fart i nyckelbiotopsinventeringen som Skogsstyrelsen uppvisar i Norrtälje står i kontrast mot regeringens budskap.

Jag vill därför fråga statsrådet Jennie Nilsson:

Vilka initativ avser statsrådet och regeringen att ta för att säkra januariöverenskommelsens intentioner att den utökade nyckelbiotopsinventeringen ska upphöra i hela landet?