Minskad befolkning i Norrlands inland

Skriftlig fråga 2019/20:1619 av Sara Gille (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-16
Överlämnad
2020-06-18
Anmäld
2020-06-22
Svarsdatum
2020-06-24
Sista svarsdatum
2020-06-24
Besvarad
2020-06-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Enligt Region Västerbottens mätningar har personer som bor i Västerbottens inland generellt en sämre hälsa än de som bor längs kusten. Det kan bero på att den yngre befolkningen ofta flyttar till städerna, vilket gör att de mindre kommunerna i inlandet får minskad befolkning. Ytterligare en orsak kan vara den större arbetslöshet i inlandskommunerna.

För de personer som väljer att stanna kvar i inlandskommunerna är utbudet av arbeten väldigt lågt. Detta gör att det är svårt att klara sig, och det kan påverka hälsan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson följande:

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att hjälpa de mindre kommunerna i Norrlands inland från den minskande befolkningen?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1619 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2020/ 01717/RTL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1619 av Sara Gille (SD)
Minskad befolkning i Norrlands inland

Sara Gille har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att hjälpa de mindre kommunerna i Norrlands inland från den minskande befolkningen.

Till att börja med instämmer jag i frågeställarens observation att folkhälsan påverkas av de allmänna levnadsvillkoren i olika delar av vårt land och att många kommuner i Norrlands inland, precis som många andra delar av Sveriges landsbygder, har stora utmaningar. Det är därför min och regeringens fasta ambition att förbättra levnadsvillkoren i alla delar av landet, inte minst i Norrlands inland. De politikområden som jag själv är ansvarig för är här särskilt viktiga som sammanhållande för insatser inom flera andra politikområden.

Den sammanhållna landsbygdspolitiken har som mål att Sverige ska ha en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Politiken innehåller ett flertal satsningar som förbättrar villkoren för kommunerna i Norrlands inland. Däribland kan nämnas särskilt driftstöd till lanthandlarna i sårbara och utsatta områden, en fortsatt satsning på statlig närvaro i hela landet genom etablering av fler servicekontor, en översyn av strandskyddslagstiftningen som ska öka möjligheterna att bygga i strandnära lägen där exploateringstrycket är lågt, utökat transportbidrag, en särskild satsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar samt fortsatt bredbandsutbyggnad i hela landet. Det är bara ett axplock av insatser som regeringen gör på området. Landsbygdspolitiken är sammanhållande för satsningar inom andra politikområden och bidrar inte minst till att uppfylla målet för den regionala tillväxtpolitiken.

Regering genomför också satsningar som direkt riktas mot kommunerna för att stärka deras kapacitet att hantera samhällsutmaningarna. Från och med 2020 finns en uppdaterad kostnadsutjämning som syftar till att i högre grad beakta strukturella skillnader som finns mellan kommuner och är en viktig åtgärd för att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Regeringen har också tillfört historiskt stora generella statsbidrag till kommunsektorn. Kommunutredningen som lämnade sitt slutbetänkande (SOU 2020:8) i februari 2020 innehåller flera förslag om att stärka såväl drifts- som utvecklingskapacitet i mindre kommuner. Utredningens förslag remissbehandlas till den 30 september 2020.

Regeringens välfärdskommission som tillsattes den 19 december 2019 ska systematiskt identifiera och analysera konkreta åtgärder som kan stärka kommunsektorns förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av god kvalitet i framtiden. Särskilt prioriterade är åtgärder som syftar till en förbättrad styrning av välfärden, ett effektivt nyttjande av offentliga resurser, en hållbar kompetensförsörjning och arbetsmiljö samt åtgärder inom digitaliseringsområdet. Kommissionen ska särskilt beakta att kommuner och regioner har olika förutsättningar och utgångsläge i olika delar av landet.

Jag vill avslutningsvis återigen poängtera vikten av att all delar av vårt land har goda utvecklingsförutsättningar och levnadsvillkor för sina invånare. Det befrämjar både välfärd och folkhälsa.

Stockholm den 23 juni 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.