Synen på Sverige i utlandet

Skriftlig fråga 2019/20:1646 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-22
Överlämnad
2020-06-23
Anmäld
2020-06-29
Svarsdatum
2020-07-07
Sista svarsdatum
2020-07-07
Besvarad
2020-07-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Sveriges bristande hantering av covid-19 har orsakat stor skada på bilden av Sverige utomlands – en bild som redan efter migrationskrisen 2015 fått sig en rejäl törn.

I en tidigare ställd fråga (2019/20:1541) till utrikesministern undrade jag vilka åtgärder utrikesministern kommer att vidta för att förändra omvärldens mycket negativa bild av Sverige.

Svenska institutet menar nämligen att aldrig tidigare har skepsisen mot Sverige varit större och att tonen är negativ över hela linjen.

I svaret på min fråga menar utrikesministern att  det i huvudsak råder en nyanserad bild, men det finns också missuppfattningar och felaktigheter. Ibland ser regeringen hur vissa aktörer avsiktligt sprider felaktig information om Sverige, det vill säga desinformation. Man kan utifrån detta svar anta att utrikesministern menar att när det förekommer kritik mot den svenska regeringens agerande så bygger detta på att aktörer avsiktligen sprider desinformation om Sverige eller att kritiken bygger på missuppfattningar.

Det är en häpnadsväckande, men tyvärr en symtomatisk, attityd från regeringen att slå ifrån sig kritik och kalla det för desinformation och missuppfattningar.

Svenska institutet sammanställer veckovis nyhetsrapporteringen om Sverige på olika språk och om samtalet om Sverige i sociala medier samt drar slutsatser om kommunikationen i de officiella Sverigekanalerna. I den senaste veckans sammanställning mellan den 9 och 16 juni skriver man:

Tonaliteten i artiklarna om Sveriges hantering av coronapandemin har under de senaste månaderna varierat i olika länder, på olika språk och mellan veckor. Bedömningen är att rapporteringen i huvudsak har varit neutral, men under ett par veckor i slutet av maj förekom fler artiklar med negativ tonalitet. De senaste tre veckorna har rapporteringen varit övervägande neutral men det finns i alla länder exempel på artiklar med negativ tonalitet.

Man anger att det förekommer negativ rapportering i bland annat italienska, franska, tyska, danska, ungerska och ryska medier, men man skriver också att den internationella nyhetsrapporteringen generellt är faktabaserad.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

På vilka omständigheter och fakta grundar sig ministerns ställningstagande att kritiken mot Sverige från utlandet beror på desinformation och missuppfattningar, och vilka konkreta åtgärder vidtar ministern nu för att skyndsamt utifrån detta förändra omvärldens bild av Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1646 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på frågorna 2019/20:1646 Synen på Sverige i utlandet och 2019/20:1670 Bilden av Sverige, båda av Björn Söder (SD)

Björn Söder har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag grundar mitt ställningstagande att kritiken mot Sverige från utlandet beror på desinformation och missuppfattningar, och vilka konkreta åtgärder jag kommer att vidta för att utifrån detta förändra omvärldens bild av Sverige. Björn Söder frågar vidare vilka åtgärder jag kommer att vidta för att vända den negativa utvecklingen när det gäller synen på Sverige utomlands.

Kritisk granskning är en viktig komponent i ett demokratiskt samhälle. Däremot kan vi konstatera att det förekommer fall där utländska aktörer avsiktligt sprider felaktig information om Sverige. Denna slutsats drar vi bland annat från MSB:s rapportering om utländsk informationspåverkan relaterat till covid-19.

Som tydligt framgår i mitt svar på tidigare fråga (2019/20:1541), och som Björn Söder också skriver i fråga 2019/20:1646, konstaterar Svenska institutet att den internationella mediebilden av Sveriges corona-hantering innehåller både positiva och negativa inslag. Svenska institutet menar att tonaliteten i artiklarna har varierat under de senaste månaderna och att den i huvudsak varit neutral men att det under ett par veckor i slutet av maj förekom fler artiklar med negativ tonalitet. Svenska institutets bedömning är fortsatt att den internationella nyhetsrapporteringen generellt är faktabaserad.

Som redan nämnts i tidigare svar (på fråga 2019/20:1541) så instämmer regeringen i Svenska institutets bedömning att det är för tidigt att avgöra hur den internationella rapporteringen kommer att påverka Sverigebilden på sikt. Vi vet av erfarenhet att den samlade bilden av Sverige i andra länder förändras långsamt över tid och baseras på ett bredare perspektiv än enbart medierapportering.

Jag vill fortsatt understryka att regeringen och dess myndigheter arbetar systematiskt och långsiktigt för att sprida en korrekt, relevant och rättvisande bild av Sverige i utlandet. Det är också viktigt att bemöta oriktiga berättelser om Sverige i utlandet.

Stockholm den 7 juli 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.