Trängselskatt för utländska fordon
Skriftlig fråga 2019/20:1656 av Sofia Westergren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-06-23
- Överlämnad
- 2020-06-24
- Anmäld
- 2020-06-29
- Sista svarsdatum
- 2020-07-08
- Svarsdatum
- 2020-07-16
- Besvarad
- 2020-07-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Likabehandlingsprincipen, jämlik konkurrens och framför allt att inte missgynna sina egna landsmän och företag borde vara en självklarhet. Men i Riksrevisorns årliga rapport 2020 kritiseras Transportstyrelsen för brister i hantering av trängselskatt för utländska fordon. Det noteras att myndigheten endast beslutar om trängselskatt för fordon från Sverige och tolv andra länder. I praktiken blir endast hälften av den utländska trafiken kostnadsförd för trängselskatten.
Fakturerat belopp för utländska fordon från de tolv länder som är inkluderade i skatten uppgår till 67 miljoner kronor för 2019. Vad som gör det hela värre sett till likabehandlingsprincipen är att obetalda fakturor sällan går vidare till indrivning. Samma mönster gäller för felparkerade utländska fordon. Om summorna för trängselskatt och obetalda felparkeringsavgifter för utländska fordon räknas samman blir summan mer än 100 miljoner kronor enbart för 2019.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att vidta åtgärder för att komma tillrätta med Transportstyrelsens hanteringen av trängselskatten så alla utländska fordon får betala trängselskatt och att fler obetalda utländska fakturor blir betalda?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1656 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2019/20:1656 av Sofia Westergren (M)
Trängselskatt för utländska fordon
Sofia Westergren har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att komma tillrätta med Transportstyrelsens hantering av trängselskatten så att alla utländska fordon får betala trängselskatt och att fler obetalda utländska fakturor blir betalda.
Det är den som är registrerad som ägare eller innehavare av fordonet i vägtrafikregistret, eller motsvarande utländskt register, när passagen skedde som är skattskyldig. Transportstyrelsen är således beroende av tillgång till uppgifter i utländska vägtrafikregister för att kunna avisera ett trängselskattebeslut till en utländsk fordonsägare. Tillgången till utländska vägtrafikregister är dock relativt begränsad, bl.a. beroende på lagstiftningen i det aktuella landet. I dagsläget är det endast 12 utländska vägtrafikregister som Transportstyrelsen ges tillgång till. Dessa länder bedöms stå för drygt hälften av de utländska passager som görs i trängselskattesystemen i Göteborg och Stockholm.
Transportstyrelsen tar i dag hjälp av en upphandlad leverantör som hanterar avisering och kravhantering för dessa tolv länder. I samband med ny upphandling och i fortsatt dialog med aviseringspartnern kommer Transportstyrelsen kontinuerligt arbeta för att få tillgång till fler utländska vägtrafikregister. Under hösten 2021 ska dessutom en ny EU-lagstiftning på området, det så kallade EETS-direktivet, vara genomfört i svensk rätt. Den nya EU-lagstiftningen ger ytterligare möjligheter att få tillgång till vissa uppgifter i utländska vägtrafikregister, vilket underlättar avisering av ett trängselskattebeslut.
När det gäller indrivning av obetalda trängselskatter för utländska fordon har Transportstyrelsen påbörjat ett samarbete med Kronofogdemyndigheten i syfte att analysera möjliga lösningar. Motsvarande arbete sker vad gäller hanteringen av obetalda felparkeringsavgifter för utländska fordon. Det kan i sammanhanget vara värt att känna till att även om det finns möjligheter att få hjälp med indrivning, framför allt inom EU, finns det ofta beloppsgränser som sätter stopp för detta beroende på att trängselskattebesluten ofta uppgår till relativt små belopp.
Stockholm den 15 juli 2020
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.