Situationen i Belarus

Skriftlig fråga 2019/20:1704 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-30
Överlämnad
2020-07-01
Besvarad
2020-07-08
Svarsdatum
2020-07-08
Sista svarsdatum
2020-07-15
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Vitryssland, det som allt oftare kallas för Belarus, klassas av de allra flesta som Europas sista diktatur, med all rätt. Trots att demokratiutvecklingen i världen och Europa är negativ är det inget annat land på vår kontinent som är som Belarus. President Aleksandr Lukasjenko har innehavt presidentämbetet sedan 1994, och det totalitära landet kännetecknas av sina strikt begränsade mänskliga fri- och rättigheter. 

Att följa landet inför det så kallade valet den 9 augusti i år är därför intressant och oerhört viktigt, med statens brutala nedslag under presidentvalet 2010 färskt i minnet. Val i Belarus karakteriseras dessvärre av våld men också massarresteringar av motkandidater, journalister, oppositionella och så vidare. Vad vi nyligen sett i landet gör att vi påminns om detta; över 200 demonstranter som vädjat om fria val greps nämligen runt om i landet under förgående helg. 

Arresteringar och förtryck mot journalister och oppositionella är illa och säger allt om vad Belarus är för en sovjetstat. Sällan kan detta illustreras så tydligt som när landets regim går så långt att de griper den till synes mest populära presidentkandidaten, Viktor Babaryko (gripen den 18 juni). Utöver honom greps inte helt oväntat även hans son samt en rad andra journalister och politiker, som enligt uppgift dessutom utsätts för misshandel och tortyr i arresten.

Att i detta läge sitta tyst och inte göra något är inte något alternativ.

Av den anledningen önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:

 

Vad avser ministern att göra för att stödja oppositionen i Belarus och samtidigt sätta press på landets auktoritära regim?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1704 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)




Svar på frågorna 2019/20:1659 av Sofia Damm (KD)
Situationen i Belarus, 2019/20:1679 av Maria Nilsson (L) Protesterna i Belarus och 2019/20:1704 av Markus Wiechel (SD) Situationen i Belarus

Sofia Damm har frågat mig vad Sverige gör bilateralt och via EU för att visa sitt stöd till och sin solidaritet med den demokratiska oppositionen i Belarus. Maria Nilsson har frågat mig hur jag ämnar agera i EU för att fördöma regimens agerande och för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter i Belarus. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig vad jag avser att göra för att stödja oppositionen i Belarus och samtidigt sätta press på landets auktoritära regim.

Sverige bedriver en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus. Regeringen följer noga utvecklingen i landet. Både EU och Sverige har markerat mot frihetsberövandet av oppositionspolitikerna Viktar Babaryka och Mikhola Statkevitj.

Alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare är oacceptabla. Sverige har i olika sammanhang, inom EU och FN samt direkt till Belarus, tydligt uttryckt detta, inklusive publikt. Sverige har också aktivt deltagit i arbetet med att ta fram den årliga resolution om Belarus på detta tema som EU lägger fram i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Vi stödjer EU:s uppmaning till Belarus att bjuda in en internationell valövervakningsinsats och vi står redo att bidra med svenska valövervakare.

Sverige har ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulteras i Belarus. Inom biståndet stödjer Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus.

Grundprincipen i EU:s relation med Belarus är att kännbara framsteg avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i landet är avgörande för hur mycket vi kan fördjupa relationen. Sverige står tydligt bakom denna princip och är drivande inom EU för att fortsätta ställa krav på förbättringar av situationen för mänskliga rättigheter i Belarus. Demokratibrister och situationen för mänskliga rättigheter är frågor som vi alltid tar upp i våra politiska kontakter med Belarus, inklusive när jag, tillsammans med min finske kollega, träffade president Lukasjenko och den belarusiske utrikesministern i november 2019.

Stockholm den 8 juli 2020

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.