Nordiskt samarbete
Skriftlig fråga 2019/20:173 av Per-Arne Håkansson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-14
- Överlämnad
- 2019-10-14
- Anmäld
- 2019-10-15
- Svarsdatum
- 2019-10-23
- Sista svarsdatum
- 2019-10-23
- Besvarad
- 2019-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Den nordiska samhällsmodellen är ett begrepp. Den bygger på öppna demokratier, välfärd och jämställdhet i fokus. Samarbetet är sedan över 60 år tillbaka väl förankrat i våra respektive parlament och har också en relativt god folklig förankring.
Samarbetet mellan våra länder behöver dock hela tiden vårdas och utvecklas.
Det som berör människor i vardagen är angeläget att lyfta fram: att flytta, pendla, studera och bedriva näringsverksamhet över gränserna.
Näringslivet har på senare år blivit allt mer integrerat, och våra nordiska grannländer utgör en stor andel av respektive lands import- och exportmarknad.
Utmaningar saknas förstås inte. Gränshinderrådet framställer årligen en rapport om hur det går med arbetet att undanröja hinder för en förbättrad integration inom arbetsmarknad, sjukvård, skola och utbildning. Här finns frågor att bevaka och agera kring framgent.
Utifrån min skånska horisont är det nära samarbete som finns mellan Region Skåne och Köpenhamn, Själland inom det samarbetsorgan som benämns Greater Copenhagen ett bra exempel. En rad frågor inom kultur, utbildning, näringsliv och den omfattande forskningssatsningen ESS (European Spallation Source) i Lund som är en svensk–dansk storsatsning genom EU-samarbetet avhandlas där.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Hur ser statsrådet på möjligheterna att stärka och utveckla det nordiska samarbetet genom att undanröja hinder och bejaka forskning, utbildning och gränsöverskridande handel?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:173 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Hallberg
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:173 av Per-Arne Håkansson (S)
Nordiskt samarbete
Per-Arne Håkansson har frågat mig vilka möjligheter jag ser att stärka och utveckla det nordiska samarbetet genom att undanröja hinder och bejaka forskning, utbildning och gränsöverskridande handel.
Det nordiska samarbetet är brett och djupgående. Norden gemensamt utgör den 12:e största ekonomin i världen. Vi ligger i topp vad gäller konkurrenskraft och har en gemensam syn vad gäller grundläggande värderingar. Utbytet och samarbetet mellan de nordiska länderna sker varje dag och på alla nivåer mellan företag, kommuner, medborgare, myndigheter och civilsamhälleorganisationer.
Samtidigt saknas inte utmaningar och jag instämmer i att samarbetet mellan våra länder hela tiden behöver vårdas och utvecklas.
Det är mot denna bakgrund vi ska se vår nya vision – att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030, som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti i år. För att förverkliga visionen har vi också beslutat om tre strategiska prioriteringar - Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden.
För mobilitets- och gränshinderarbetet är målet att fortsätta göra det enkelt för våra medborgare och företag att förflytta sig över de nordiska gränserna. Hinder mot att kunna studera eller söka arbete i ett annat nordiskt land ska i möjligaste mån tas bort. En viktig del i detta är att stärka samarbetet om ömsesidigt erkännande av de nordiska ländernas utbildningar och yrkeskvalifikationer – på alla nivåer.
Tidigare i år antog Nordiska ministerrådet en övergripande handlingsplan för mobilitet med dels mobilitetsfrämjande insatser som proaktivt bidrar till att nordiska medborgare kan studera, undervisa, forska och söka arbete i andra nordiska länder och dels fortsatt arbete för att eliminera gränshinder för att främja den fria rörligheten i Norden. Gränshinderrådet fortsätter sitt angelägna arbete. Målet är att undanröja 8–12 gränshinder per år.
Visionen att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 utgör en positiv och viktig signal för inriktningen av det nordiska samarbetet. Jag kommer som nordisk samarbetsminister att driva på i arbetet för att visionen ska omsättas i tydliga och konkreta åtgärder. Vi behöver tillsammans – de nordiska länderna och de nordiska institutionerna – arbeta för att uppnå visionen och de strategiska prioriteringarna.
Stockholm den 23 oktober 2019
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.