En nationell hågkomstdag till minne av folkmordet i Srebrenica

Skriftlig fråga 2019/20:1743 av Fredrik Malm (L)

till Statsminister Stefan Löfven (S)

I juli 2020 är det 25 år sedan folkmordet i Srebrenica, där mer än 8 000 muslimska män och pojkar under några dagar mördades av bosnienserbiska styrkor på order av general Ratko Mladić och av paramilitära enheter, bland annat serbiska irreguljära polisenheter. Jämte massmordet tvångsdeporterades nästan 25 000 kvinnor, barn och äldre. Ett stort antal kvinnor våldtogs.

Detta är den värsta krigsförbrytelse som har ägt rum i Europa sedan andra världskrigets slut. Tragedin i Srebrenica, som inträffade trots att staden av FN:s säkerhetsråd hade förklarats som skyddad zon, har av Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien förklarats som folkmord.

Ingen verklig fred kan skapas utan rättvisa. Arbetet med att spåra förövare av folkmord och grova krigsförbrytelser och ställa dem inför rätta måste ständigt fortsätta, även när lång tid förflutit efter brotten. Likaså krävs ett aktivt hågkomstarbete. Det är det bästa sättet att hedra minnet av massakrernas offer och bidra till försoning samtidigt som ett tydligt budskap ges till kommande generationer.

Ett stort antal svenskar har rötter i Bosnien eller andra delar av det före detta Jugoslavien. Många av dem bär själva på smärtsamma minnen av förföljelse och krig.

Den 11 juli inträffar minnesdagen av folkmordet i Srebrenica och Potočari, vilket kommer att uppmärksammas i såväl Bosnien som internationellt. Europaparlamentet har utropat den 11 juli till den dag då vi i EU minns offren för folkmordet i Srebrenica. Detta är ett gemensamt ansvar för oss alla.

Med anledning av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:

Vilka initiativ är statsministern och regeringen beredda att ta för att långsiktigt hålla minnet av folkmordet i Srebrenica levande i Sverige, till exempel genom att göra den 11 juli till en nationell hågkomstdag?