Cancervården under coronapandemin
Skriftlig fråga 2019/20:1787 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-09
- Överlämnad
- 2020-07-10
- Sista svarsdatum
- 2020-07-24
- Svarsdatum
- 2020-07-29
- Besvarad
- 2020-07-29
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
När Sverige plötsligt drabbades av coronapandemin valde regeringen att möta detta på ett sätt som innebar en viss acceptans för smittspridning. Redan före pandemin befann sig svensk sjukvård i en djup kris. Vårdköerna var så långa att väntetiden kunde betraktas som olagligt lång. Detta är naturligtvis i sig påfrestande för en enskild patient, oavsett besvär, men för vissa kan väntetiden till och med innebära skillnaden mellan liv och död. Trots detta valde alltså regeringen en laissez-faire-strategi där den redan hårt ansträngda sjukvården tilläts ytterligare belastning.
Den så kallade vårdskulden ökar nu för varje dag, vilket innebär tiotusentals fördröjda operationer. Utöver dessa har alla icke akuta ingrepp ställts in, vilket i vissa regioner handlar om 80 procent av det totala antalet (i början av maj stod över 160 000 människor i kö till någon form av operation).
En av tre svenskar kommer någon gång i livet att drabbas av cancer. Tumörer är också i dag (efter hjärt-kärlsjukdomar) den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, med ca 26 procent av de årliga dödsfallen. Avgörande för att rädda livet på många av dessa cancerpatienter är att finna tumörerna i ett tidigt stadium. De hårda prioriteringarna har till följd av detta lett till att planerade införanden av screening mot olika typer av cancer har skjutits upp. I praktiken kan hundratals, kanske tusentals, människor mista livet. Det rör sig om människor som skulle kunnat räddas om de screenats tidigare och cancern eliminerats alternativt behandlats så att patienten kan leva med den. I Stockholm har vi tydligt sett att detta skett, regionen har nämligen rapporterat att antalet diagnosticerade cancerfall oroväckande nog nästan har minskat med en tredjedel, 30 procent.
Vi ser således hur gruppen cancerpatienter drabbas hårt under pandemin av flera skäl: Deras cancer hittas i ett alltför sent stadium och vid behov av operation riskerar de att inte bli opererade tillräckligt snabbt för att bli räddade. De riskerar indirekt att också bli dödsoffer i sviterna av covid-19:
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att förhindra att cancerscreening och canceroperationer försenas under rådande pandemi?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1787 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/05955/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1787 av Markus Wiechel (SD)
Cancervården under coronapandemin
Markus Wiechel har frågat mig vad regeringen avser göra för att förhindra att cancerscreening och canceroperationer försenas under rådande pandemi.
Sjukdomen covid-19 innebär stora påfrestningar på samhället och på hälso- och sjukvården. På grund av det nya coronaviruset och antalet insjuknade gör regionerna tillfälliga omprioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vilka förändringar som anses nödvändiga att vidta ser olika ut vid olika tidpunkter och i olika regioner. Beslut om att genomföra tillfälliga omprioriteringar och förändringar inom cancervården får endast fattas av respektive region eller sjukhus utifrån rådande situation och ska prövas löpande. Vad gäller t.ex. screening som syftar till att spåra och motverka sjuklighet i cancer kan smittoriskerna förknippade att med att delta i screeningen eventuellt väga tyngre än den förebyggande hälsovinst som screening normalt innebär. De resurser som screeningen tar i anspråk kan också, utifrån det extraordinära läge som vi befinner oss i, bedömas göra större nytta i andra delar av hälso- och sjukvården. Eventuella omprioriteringar i befintliga verksamheter kräver dock full insikt i de lokala förutsättningarna och besluten måste därför tas av respektive region. Varje region bör löpande göra bedömningar av situationen för att i yttersta mån säkerställa att screening-verksamheten kan fortgå i så normal omfattning som möjligt. I de fall som screeningen tillfälligt pausas ska en plan tas fram för när screeningen kan återupprättas.
I syfte att säkerställa en god cancervård även under rådande pandemi har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för prioriteringar till följd av covid-19. Mer specifikt för cancervården har Socialstyrelsen tagit fram tillfälliga riktlinjer för cervixcancerscreening för att möjliggöra självprovtagning och därmed möjliggöra att fler screenas under pandemin. Utöver det så har Socialstyrelsen en dialog med regionala cancercentrum om utvecklingen inom cancerområdet och regeringen följer utvecklingen noggrant.
Regeringen beslutade också den 9 april 2020 om att betala ut de 160 miljoner kronor som tidigare låg som en prestationsbaserad del av överenskommelsen mellan staten och SKR om jämlik och effektiv cancervård 2020. Detta betalades således ut till regionerna utan de tidigare överenskomna prestationsbaserade kraven. Regeringen har dessutom gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2020 fördela bidrag till regioner och kommuner i syfte att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst för merkostnader till följd av covid-19. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar sedan för att prioritera och fördela resurserna enligt behovsprincipen. Därutöver gav Regeringen Socialstyrelsen i uppdrag 26 juni 2020 att ge förslag på hur myndigheten kan stödja regionernas hantering av uppdämda vårdbehov orsakade av utbrottet av covid-19.
Stockholm den 29 juli 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.