Yttrandefrihet på nätet
Skriftlig fråga 2019/20:1831 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-16
- Överlämnad
- 2020-07-20
- Sista svarsdatum
- 2020-08-03
- Svarsdatum
- 2020-08-19
- Besvarad
- 2020-08-19
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Facebook och vissa andra sociala medieplattformar har under 2010-talet kommit att bli mötesplatser för medborgarna, stora torg dit alla och envar går för att prata om exempelvis samhällsutveckling och politik. Man kan själv välja vem man vill lyssna till, vem man diskuterar med, i vilka grupper man vill ingå, om man vill stå stilla i ett hörn av torget med sina vänner eller röra sig fritt och lyssna på olika talare. Sociala plattformar har kommit att bli en integrerad del av den moderna demokratin och en viktig sådan eftersom det ger alla en röst att höras med.
Problem uppstår dock när vissa individer eller grupper börjar kräva att just deras regler ska gälla för alla som kommer till dessa torg. Att åsikter som avviker från deras inte ska undvikas genom att man själv väljer bort den delen av torget, utan att man kräver att andra kastas ut, tystas eller låses in. Man ska deplattformera, hänga ut till allmän bespottning, se till att de förlorar sina jobb, göra dem till samhällets paria. För att uppnå detta mål sätter man tryck på medieplattformarnas ägare.
Det är dock principiellt problematiskt när sociala plattformar skruvar åt tumskruvarna på yttrandefriheten, speciellt så när godtycket verkar vara stort. Det går alltid att förklara eller försvara tystandet med att Facebook är ett privat företag, men det är att göra det lätt för sig. Det rör sig inte om en liten företagshemsida utan om ett världsomspännande nätverk med miljarder medlemmar som kommit att bli ett viktigt samhällsintresse i många länder. Regelverket för och tolkningarna av vad som sker på Facebook verkar allt oftare påverkas av större rörelser där myndigheter, medier och intressegrupper använder sina egna verktyg för att sätta press på just privatägda plattformar för att dessa ska kväsa åsikter eller information som anses misshaglig.
Det leder till angiverisystem där grupper med förment goda åsikter massanmäler inlägg och personer de ogillar för att tysta dem och deras åsikter. När detta beteende rättfärdigas eller kanske till och med uppmuntras av delar av det politiska och massmediala etablissemanget går det också att tolka som ett demokratiskt hot. Av den anledningen är transparens viktigare än någonsin, särskilt när vi vet att regeringen haft möten med både Facebook och Google om olika missbehagliga budskap.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka initiativ tar ministern kring vad som sägs på sociala medier för att bevara yttrandefriheten, till exempel vad gäller kontakter med de stora sociala medieplattformarna?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1831 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:1831 av Jonas Andersson (SD)
Yttrandefrihet på nätet
Jonas Andersson har frågat mig vilka initiativ jag tar kring vad som sägs på sociala medier för att bevara yttrandefriheten, till exempel vad gäller kontakter med de stora sociala medieplattformarna.
Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen och utgör därför en av demokratins hörnstenar.
Den digitala utveckling som skett under det senaste årtiondet har bl.a. inneburit att enskilda getts helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer och att delta i den allmänna debatten på andra platser än genom de traditionella massmedierna. De sociala medierna har utvecklats till viktiga bärare av det fria ordet och har skapat möjlighet för många fler än tidigare att komma till tals, vilket revolutionerat det offentliga samtalet. I grunden är denna utveckling mycket positiv då den stärkt förutsättningarna för den fria åsiktsbildningen.
Men utvecklingen har också skapat nya utmaningar i arbetet med att agera mot missbruk av yttrandefriheten. För regeringen är det en självklar utgångspunkt att det som är olagligt offline också är olagligt online. Innehåll som exempelvis hat och hot, sexualbrott och terroristpropaganda får långtgående konsekvenser för enskilda men också för samhället i stort. I förlängningen kan olika brottsliga angrepp som riktar sig mot de som deltar i den fria debatten eller de som rapporterar nyheter riskera att försvaga demokratin. Regeringen tar de här problemen på stort allvar och arbetar aktivt för att motverka en sådan utveckling.
Så sent som i maj tillsatte regeringen därför en utredning som bl.a. ska se över behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet.
De sociala medierna tar också ett allt större eget ansvar med självsanerande åtgärder för att bl.a. hat och hot inte ska spridas på deras plattformar. Det är en utveckling som jag bejakat. För att komma till rätta med det brottsliga innehållet på nätet är det nödvändigt att effektiva och balanserade insatser vidtas av alla relevanta aktörer. De sociala mediernas självsanerande åtgärder faller utanför den grundlagsskyddade yttrandefriheten eftersom den enbart gäller för enskilda i förhållande till det allmänna. De privata plattformarna har tvärtom en principiell rätt att själva bestämma över vad som ska få publiceras där.
Med tanke på de sociala mediernas stora genomslagskraft och deras betydelse för yttrandefriheten i en vidare bemärkelse är det givetvis viktigt att verksamheten med att kontrollera och ta bort innehåll på plattformarna görs enligt tydliga regelverk och med transparenta processer. Att även de sociala medierna ska vara tillgängliga är en självklarhet. Detta har jag framhållit i mina kontakter med plattformarna och i andra sammanhang. Regeringen kommer även fortsättningsvis att i dialog med de sociala medieföretagen arbeta för en ökad transparens och tydlighet.
Stockholm den 19 augusti 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.