Säkerhetslagarna i Hongkong
Skriftlig fråga 2019/20:1886 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-07-30
- Överlämnad
- 2020-07-30
- Besvarad
- 2020-08-13
- Sista svarsdatum
- 2020-08-13
- Svarsdatum
- 2020-08-13
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Från Hongkong kommer nu oroande nyheter om gripanden av politiska aktivister med hjälp av de nya säkerhetslagar som Pekingregimen infört. Därmed visas tydligt att yttrandefriheten kringskärs och att det inte längre är rimligt att tala om ett Kina, två system. Folkrepubliken Kina bryter därmed mot det avtal som tidigare ingåtts och som garanterat Hongkongs särart.
Avsaknaden av kraftfulla motåtgärder och markeringar kommer att tas som intäkt för omvärldens accept av de drakoniska åtgärder som Folkrepubliken Kina riktat mot Hongkong. Uttalanden och verbala fördömanden har hittills gett noll effekt. Det går inte längre att uppträda som om inget hänt.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern och regeringen att, tillsammans med resten av medlemsstaterna i EU eller med andra likatänkande partner, vidta åtgärder för att tydligt markera mot Folkrepubliken Kina och de drakoniska säkerhetslagar som införts i Hongkong och som nu börjat användas?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1886 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2019/20:1886 av Hans Wallmark (M)
Säkerhetslagarna i Hongkong
Hans Wallmark har frågat mig om jag och regeringen avser, tillsammans med resten av medlemsstaterna i EU eller med andra likatänkande partner, vidta åtgärder för att tydligt markera mot Folkrepubliken Kina och de säkerhetslagar som införts i Hongkong.
Jag har i tidigare svar till riksdagen (såsom 2019/20: 1712, 1713, 1714, 1716, 1751 och 1818) framhållit att regeringen beklagar och ser med stort allvar på Kinas beslut att införa nationell säkerhetslagstiftning i Hongkong. Sverige och övriga EU står bakom principen om ”ett land, två system” för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag fullt ut respekteras. Sverige har vid flera tillfällen framfört vår syn till kinesiska myndigheter, också efter det att den nya säkerhetslagstiftningen trädde i kraft.
Beslutet om att införa ny säkerhetslagstiftning i Hongkong måste fortsatt uppmärksammas i relationen EU-Kina. Det var angeläget att EU tog upp frågan med den kinesiska ledningen vid det toppmöte som skedde mellan EU och Kina den 22 juni. Dagen efter beslutet om ny säkerhetslagstiftning i Hongkong, den 1 juli, uttryckte EU i ett nytt uttalande allvarlig oro över lagstiftningen och uppmanade Kina att undvika allt agerande som undergräver Hongkongs fristående rättssystem. I enlighet med ett beslut av en majoritet i EU-nämnden tog jag vid EU-utrikesministermötet den 29 maj upp frågan om sanktioner. Det fick inte stöd från någon annan medlemsstat.
Under utrikesministermötet den 13 juli lyfte jag tillsammans med flera andra länder behovet av EU-agerande med anledning av situationen i Hongkong. Givet den mycket allvarliga kritik som riktas mot utvecklingen finns ett ökat momentum i EU-kretsen att i EU:s respons gå bortom uttalanden till mer konkreta åtgärder. Den 24 juli enades EU:s medlemsstater om ett antal rådslutsatser om Hongkong, som betonar att den nya säkerhetslagen strider mot Kinas internationella åtaganden och Hongkongs grundlag. Det är viktigt att vi agerar enigt och en diskussion kommer att föras om vägen framåt. Regeringen verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande och att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer respekteras, skyddas och förverkligas.
Stockholm den 13 augusti 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.