Effekterna av höjd skatt på plastbärkassar

Skriftlig fråga 2019/20:2033 av Clara Aranda (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Den nya skatten på plastbärkassar är fortsatt kritiserad. En rad experter har kallat skatten för ineffektiv, och många menar likaså att skatten kan ha negativa effekter på miljön. Regeringen vill att den nya skatten ska resultera i att Sverige når EU:s mål om en maxförbrukning på 40 plastbärkassar per person och år fram till 2025. Ett av regeringens viktigaste argument för skattehöjningen är frågan om nedskräpning, samt att man vill motverka förekomsten av plast i haven. Detta trots det faktum att våra svenska plastbärkassar med största sannolikhet hamnar i kraftvärmeverk och blir till värme eller el, inte i miljön eller i våra hav. Majoriteten av bärkassarna tillverkas även av förnybara resurser.

Innan den nya skatten för plastbärkassar infördes gjordes ingen konsekvensanalys. Hur den fiskala skatten skulle drabba butikerna har regeringen således inte tagit hänsyn till, fast det är ett givet faktum att en kraftig nedgång i försäljningen av en vara, i det här fallet plastbärkassen, påverkar butikernas intäkter. Enligt rapporter från ett företag i Arvika, som tillverkar plastpåsar, kommer plastpåseskatten innebära att 27 personer förlorar sitt arbete, då produktionen av plastpåsar väntas minska med hela 30 procent. Eftersom plastpåsar försvinner ur sortimentet hos återförsäljare och i dagligvaruhandel blir därmed inte heller skatteintäkterna vad regeringen förväntat.

Av dessa anledningar vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Hur ser ministern och regeringen på de negativa effekter som den nya skatten på plastbärkassar har inneburit?