Barns rättssäkerhet i vårdnadstvister

Skriftlig fråga 2019/20:2039 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2020-08-25
Överlämnad
2020-08-27
Anmäld
2020-09-03
Svarsdatum
2020-09-10
Sista svarsdatum
2020-09-10
Besvarad
2020-09-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Barns utsatthet i vårdnadstvister och i situationer där flytt till familjehem övervägs är ganska uppenbar. Det visar inte minst den övermäktigt tragiska händelsen med Lilla hjärtat. Det borde vara en självklarhet att bedömning av barnets trygghet skulle vara det allra första en domstol gjorde, och att en ordentlig riskbedömning görs därefter.

I dag görs nästan aldrig denna riskbedömning, och i en förälders ögon blir detta fullkomligt obegripligt. Att dessa riskbedömningar uteblir är ett katastrofalt rättsövergrepp mot de värnlösa barnen.

Sveriges Radios Ekot har publicerat en rapport som visar att två tredjedelar av vårdnadstvisterna avgjordes genom överenskommelser och att i endast tre fall av 94 totalt där rapport om hot, våld och andra risker för barnet förekommit gjordes en dokumenterad riskbedömning.

Våld mot barn kan ha förekommit i fler fall än vad som finns dokumenterat vid överenskommelse än vad som finns dokumenterat vid traditionella domslut.

Jag vill därför fråga statsrådet Åsa Lindhagen följande.

 

Hur tänker statsrådet och regeringen agera för att stärka rättssäkerheten för barnen i vårdnadstvister och därmed säkra tryggheten för barnen i våldsamma familjerelationer.

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2039 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2020/03071

/POL

Ju2020/

03128

/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på frågorna 2019/20:2039 av Ann-Sofie Alm (M) Barns rättssäkerhet i vårdnadstvister och 2019/20:2064 av Betty Malmberg (M) Vårdnadstvister utan riskbedömning

Betty Malmberg har frågat mig vad jag tänker vidta för åtgärder så att barnets bästa faktiskt blir avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, som det står i lagen. Ann-Sofie Alm har frågat statsrådet Lindhagen hur hon och regeringen tänker agera för att stärka rättssäkerheten för barnen i vårdnadstvister och därmed säkra tryggheten för barnen i våldsamma familjerelationer. Frågan har överlämnats till mig.

Det är angeläget att reglerna om vårdnad, boende och umgänge är utformade för att säkerställa barnets bästa. Ett barn har en absolut rätt att inte bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling.

En grundprincip i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är att det vid alla åtgärder som rör ett barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet i en fråga som rör vårdnad, boende eller umgänge ska det enligt föräldrabalken fästas avseende särskilt bl.a. vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller annars far illa. Domstolen ska alltid uppmärksamma om det finns en risk för att barnet far illa och måste i dessa fall göra en riskbedömning.

För att få en bättre bild av hur situationen ser ut för barn i vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld gav regeringen i våras Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att, i samverkan med Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps-stöd, kartlägga i vilken utsträckning och på vilket sätt uppgifter om våld eller andra övergrepp från en förälder beaktas i domar i mål om vårdnad, boende eller umgänge. I uppdraget ingår också att belysa domstolens överväganden i samband med riskbedömningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021.

2014 års vårdnadsutredning har lämnat en rad förslag i syfte att stärka barnrättsperspektivet och barns rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge. Bl.a. föreslår utredningen att barnets rätt att få information och att komma till tals ska tydliggöras i föräldrabalken samt att socialnämnden ska få höra barn i frågor om vårdnad, boende och umgänge även om vårdnadshavarna motsätter sig detta. Arbete pågår nu inom Justitiedepartementet med att ta fram en lagrådsremiss som bygger på utredningens betänkande.

Stockholm den 10 september 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.