Skarvens tillväxt i Östersjön

Skriftlig fråga 2019/20:2073 av Jessika Roswall (M)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2020-08-28
Överlämnad
2020-08-30
Anmäld
2020-09-03
Svarsdatum
2020-09-11
Sista svarsdatum
2020-09-11
Besvarad
2020-09-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Återigen kan vi i medierna läsa om såväl yrkesfiskarnas som fritidsfiskarnas oro för fiskbeståndet. Ett stort problem som uppmärksammats ett antal gånger är skarven.

EU-kommissionen har öppnat för en mer generös tolkning av fågeldirektivet, vilket borde innebära att Sverige har ett större utrymme att agera. Det är också bra att Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har skickat en strategi för svenskt fiske på remiss. Strategin innehåller en hel del bra förslag men bör aktualiseras till yrkes- och fritidsfiskarnas nuvarande situation. Under en alltför lång tid har vi sett den negativa utvecklingen för fiskbeståndet utan några faktiska åtgärder och nu krävs det handling.

Skarvens, och för den delen även gråsälens, snabba tillväxt är ett hot mot landsbygdens utveckling och framför allt mot det småskaliga och kustnära fisket. Det har vi sett på flera ställen utefter Östersjökusten, bland annat i Älvkarleby där sportfiskare vittnar om en allvarlig utveckling. Den allvarliga utvecklingen har varit uppe för diskussion i riksdagen ett antal gånger och ett antal regionala beslut kring skyddsjakt har beslutats, men hittills har vi inte sett någon handling från regeringen. Trots beslut om skyddsjakt har utvecklingen gått åt fel håll och det görs inte tillräckligt.

Det är hög tid att regeringen agerar, och det borde till exempel föras en gemensam dialog mellan å ena sidan yrkes- och fritidsfiskarna och å andra sidan länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Uppsala län för att enas om en nulägesbild och diskutera konkreta åtgärdsförslag. Svenskt yrkesfiske ska bygga på ansvarstagande och förordna ett långsiktigt hållbart fiske men då måste också ges rätt förutsättningar.

Med anledning av detta önskar jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vilka konkreta åtgärder är statsrådet beredd att vidta för en minskning av skarv?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2073 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2020/

02114/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:2073 av Jessika Roswall (M)
Skarvens tillväxt i Östersjön

Jessika Roswall har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag är beredd att vidta för en minskning av skarv.

Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan angripa fångst och skada redskap och att det finns undersökningar som indikerar
att skarvens predation kan påverka fiskbestånd. Jag är även medveten om
att naturen kring häckningsplatser för skarv förändras.

Skarven skyddas enligt fågeldirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar). Endast kommissionen har befogenhet att föreslå ändringar i fågeldirektivet eller dess bilagor, däribland skyddet för skarven. Kommissionen har i samband med sin så kallade fitness check-utvärdering av naturvårdsdirektiven, där fågeldirektivet ingår, uttalat att direktiven fortfarande är relevanta och ändamålsenliga, varför kommissionen inte tänker föreslå några ändringar.

Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltnings-politiken, däribland frågor som berör förvaltningen av skarvpopulationen. Viltförvaltningen är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt efter skarv, vilket idag regelbundet sker vid flera länsstyrelser.

Naturvårdsverket har med stöd av 2 § tredje stycket jaktförordningen (1987:905) överlämnat förslag på ändrade jakttider till regeringen, där bland annat skyddsjakt efter storskarv på enskilds initiativ är ett av förslagen. Regeringen har remitterat Naturvårdsverkets förslag och remissvar ska ha kommit in senast den 5 oktober 2020. Regeringen vill inte föregripa den pågående processen.

Stockholm den 9 september 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.