Migränvård

Skriftlig fråga 2019/20:219 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-10-21
Överlämnad
2019-10-22
Anmäld
2019-10-23
Sista svarsdatum
2019-10-30
Svarsdatum
2019-11-06
Besvarad
2019-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Över 1,4 miljoner människor i Sverige är i varierande grad drabbade av folksjukdomen migrän. Det betyder att ca 14 procent av befolkningen i Sverige är direkt berörd av migrän. Indirekt är nära familj och anhöriga på olika sätt också påverkade av migrän. Detta är en folksjukdom i ordets breda betydelse.

Svår migrän är en neurologisk sjukdom som är betydligt mer omfattande än enbart huvudvärk. Typiska ytterligare symtom är illamående, eventuella kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet. En betydande andel av alla patienter som lider av migrän är i behov av specialistvård. Vissa är helt beroende av denna vårdform för att kunna fungera i vardagen. Statistiska centralbyrån beräknar att ca 2 procent i Sverige lider av kronisk migrän.

Nuläget gällande migränvården kan kort sammanfattas med att det råder ytterst varierande och begränsad tillgång till relevant specialistvård som krävs vid fall av svår migrän. Det finns stora regionala skillnader vad gäller diagnos, väntetider, behandling och kvalitet i migränvården.

Av de patienter som har kronisk migrän är det endast ett fåtal som får tillgång till relevant behandling, och avsaknaden av ett nationellt ledarskap och nationella riktlinjer gällande migrän och andra huvudvärkssjukdomar är påtaglig.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen lovade inför valet 2018 bland annat mer statliga pengar och bättre spridning av medicinsk kunskap gällande migränvården. Av detta har det hittills inte blivit någonting. Moderaterna anser att löftet om större fokus på att sprida kunskap om migrän till alla nivåer inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. Än viktigare är emellertid att det måste tas fram nationella riktlinjer gällande migränvård och att få till stånd en samlad vårdkedja för patienter med kronisk migrän. Detta är förslag som Moderaterna konsekvent driver i riksdagen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

När avser ministern att se till att det tas fram nationella riktlinjer för migränvården i Sverige och att det sker regelbunden uppföljning av denna vård?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:219 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/04389/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:219 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Migränvård

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig när jag avser att se till att det tas fram nationella riktlinjer för migränvården i Sverige och att det sker regelbunden uppföljning av denna vård.

Precis som frågeställaren skriver drabbar migrän många människor och förorsakar stort lidande. En bra och kunskapsbaserad vård har stor betydelse och kan bidra till en tryggare och friare vardag.

När det gäller kunskapsstyrningen är regionerna i färd med att bygga upp sin nya kunskapsstyrningsstruktur. Målsättningen är att se till att ny och relevant kunskap kommer alla patienter till del. Regeringen ser positivt på och stödjer regionerna i detta arbete, och Socialstyrelsen samverkar med den framväxande strukturen. För tillfället inventeras där vilka kunskapsluckor och behov som finns inom hälso- och sjukvården. Det pågår därmed redan en omfattande process med att identifiera områden där det saknas relevanta kunskapsstöd som bidrar till en regelbunden uppföljning och mer jämlik vård.

En nyckelfaktor är tillgången på kompetens. Regeringen har nyligen beslutat att inrätta ett nationellt vårdkompetensråd för att stärka och samordna arbetet med kompetensförsörjning i hela landet.

I sammanhanget kan nämnas att Moderaterna i sin budgetmotion föreslår att anslaget till Socialstyrelsen, den myndighet som tar fram nationella riktlinjer, ska sänkas med 5 miljoner kronor 2020.

Det är sammanfattningsvis viktigt att arbetet med eventuellt nya nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag analyseras och tas fram av relevanta myndigheter i samverkan med huvudmännen och deras nya kunskapsstyrningsstruktur. Det ger bäst utväxling för Sveriges patienter.

Stockholm den 6 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.