Utredning av Turkiets krigsbrott

Skriftlig fråga 2019/20:269 av Sara Gille (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-24
Överlämnad
2019-10-25
Anmäld
2019-11-05
Svarsdatum
2019-11-06
Sista svarsdatum
2019-11-06
Besvarad
2019-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Omvärlden har på olika sätt satt press på Turkiet att agera på ett sådant sätt att landet inte äventyrar stabiliteten i Mellanöstern. Den turkiske ledaren Erdoğan har dock fortsatt sin offensiv mot det tidigare förhållandevis lugna området i norra Syrien – ett område med en lång rad olika minoriteter som riskerar att drabbas oerhört svårt efter att USA övergett sitt sedan tidigare utlovade beskydd.

Det finns anledning att vi i väst bör oroa oss för att Turkiet just nu utför en etnisk rensning av framför allt en folkgrupp de under många år velat eliminera – kurderna. Kurderna har varit avgörande i den USA-ledda kampanjen i kriget mot Daish/IS. Som en USA-allierad partner har kurderna gjort sig förtjänta av västvärldens stöd, men mot bakgrund av en mycket komplex geopolitisk situation, där Turkiet ingår som allierad i Nato, har Turkiets offensiv in i Syrien inte mött mer än diplomatiskt motstånd.

Bristen på kännbara konsekvenser för Turkiets destabiliserande agerande riskerar att fortsatt utmana den USA-allierade kurdiska befolkningens överlevnad. Om Turkiet får fritt spelrum att fortsätta agera offensivt i Syrien finns en överhängande risk att den västerländska passiviteten inför Turkiets agerande resulterar i en etnisk rensning av kurderna i norra Syrien.

Särskilt oroväckande är de anklagelser mot den turkiska militären om användning av kemiska stridsmedel i sin offensiv mot kurderna. Ett flertal personer, däribland civila, har skadats, och sjukhusen, som redan har akut brist på basala mediciner och annat, har nu tvingats ta emot sönderbrända kroppar. Under den senaste veckan har bilder och videor av kurdiska civila med förfärliga brännskador cirkulerat – videor där man kan se barn som skriker av smärta efter att ha fått sina kroppar sönderbrända. Utöver detta har vi sett vad som tycks vara turkstödda jihadister brutalt mörda civila i Rojava, varav flera avrättats kallblodigt för att sedan få sina kroppar stympade. Detta kan inte få fortgå.

Risken för att krigsbrott likt dessa förbises till följd av politisk passivitet och förvirring om hur situationen ser ut är betydande. För att visa att Sverige är en del av ett större världssamfund som fördömer användningen av kemiska stridsmedel är det av central betydelse att regeringen arbetar för att en oberoende utredning om kurdernas situation sjösätts. Ansvariga måste ställas till svars, och det internationella samfundet måste agera för att klart och tydligt säga ifrån. 

Mot bakgrund av att FN glädjande nog valt att utreda den påstådda kemvapenattacken önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:

 

Kommer ministern och regeringen att arbeta vidare för internationella utredningar av de krigsbrott som är begångna av Turkiet med allierade jihadister för att ställa turkiska individer till svars för detta?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:269 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:232 av Anders Österberg (S)
Turkiets offensiv i norra Syrien och misstänkta krigsbrott samt 2019/20:269 av Sara Gille (SD) Utredning av Turkiets krigsbrott

Anders Österberg har frågat mig hur jag ska ta frågan om eventuella brott mot krigets lagar vidare. Sara Gille har frågat mig om jag och regeringen kommer att arbeta vidare för internationella utredningar av de krigsbrott som är begångna av Turkiet med allierade jihadister för att ställa turkiska individer till svars för detta. Jag väljer att svara på dessa frågor samlat.

Precis som Anders Österberg konstaterar anser vi att den turkiska militära offensiven på syriskt territorium bryter mot FN-stadgans våldsförbud och därmed strider mot folkrätten. Europeiska rådet har även varit tydligt med att fördöma offensiven.

Som medmänniskor är vi givetvis förfärade över det som pågår i norra Syrien. Det turkiska agerandet försvårar för alla parter i området och drabbar civilbefolkning, hjälporganisationer och internerade. Detta framförde vi till företrädare för Turkiet redan innan offensiven inleddes och vi har sedan dess tillsammans med ett enigt EU krävt att den måste få ett slut.

Vi ser med stor oro på hur civila drabbats av den turkiska offensiven. Regeringen följer anklagelserna om att vit fosfor kan ha använts mot civila mycket noga. Det är viktigt att Organisationen mot kemiska vapen har beredskap att agera i denna fråga om anklagelserna skulle beläggas. Stridande parter måste respektera internationell humanitär rätt och är skyldiga att följa folkrättens regler om distinktion, proportionalitet och försiktighet.

Ansvarsutkrävande för de allvarliga internationella brotten begångna av olika parter i konflikten i Syrien är en prioritet för Sverige, det gäller både brott mot krigets lagar och de mänskliga rättigheterna. Bevisinsamling, exempelvis genom FN:s bevisinsamlingsmekanism avseende brott begångna i samband med konflikten i Syrien, IIIM och FN:s MR-kontor, är avgörande för att understödja framtida utredningar och åtal, såväl nationellt som internationellt. Dessa organ har också mandat att granska det som hänt under den turkiska offensiven i Syrien.

Sverige och EU stödjer på olika sätt dessa ansträngningar.

Stockholm den 30 oktober 2019

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.