Handläggningstiderna för säkerhetsklassificering
Skriftlig fråga 2019/20:31 av Lars Püss (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-19
- Överlämnad
- 2019-09-20
- Anmäld
- 2019-09-24
- Svarsdatum
- 2019-10-02
- Sista svarsdatum
- 2019-10-02
- Besvarad
- 2019-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
I takt med att vår försvarsförmåga nu stärks så ökar också behoven för våra myndigheter, som Försvarsmakten, att kunna utnyttja externa konsulter. Det är en viktig resurs för att täcka kompetens och personalbrister, framför allt i det läge som Försvarsmakten befinner sig i nu.
Just nu är väntetiden 7–9 veckor för att få en anställd säkerhetsklassad, vilket inte kan vara en rimlig handläggningstid. Effekten blir fördröjda projekt och ökade kostnader utan att det leder till något som är bättre, snarare tvärtom.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Hur ser ministern på problematiken, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att korta handläggningstiderna för säkerhetsklassificering?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:31 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/
03127/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:31 av Lars Püss (M)
Handläggningstiderna för säkerhetsklassificering
Lars Püss har frågat försvarsminister Peter Hultqvist om hur ministern ser på problematiken avseende handläggningstiderna för säkerhetsklassificering, och vilka åtgärder ministern avser att vidta för att korta handläggningstiderna. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Låt mig först framföra vikten av att på ett effektivt sätt kunna anställa och på annat sätt anlita personal i takt med att totalförsvarsförmågan stärks. Det är också av största vikt att personer som anställs i vissa typer av verksamheter är pålitliga ur säkerhetssynpunkt. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller för verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet (säkerhetskänslig verksamhet). En säkerhetsprövning ska göras av den som ska delta i sådan verksamhet. Säkerhetsprövningen ska innefatta en grundutredning samt registerkontroll och särskild personutredning i vissa fall. För att upprätthålla skyddet för Sveriges säkerhet är det viktigt att säkerhetsprövningen är noggrann. En process för anställning eller deltagande i säkerhetskänsliga verksamheter kan därför ta längre tid än anställningar i andra typer av verksamheter.
Det är den som beslutar om anställning eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som är ansvarig för säkerhetsprövningen. Det är således upp till varje verksamhet som ansvarar för säkerhetsprövning att se över sina processer och eventuella möjligheter att effektivisera dem.
Säkerhetspolisen ansvarar för den del av säkerhetsprövningen som rör registerkontroll. Sedan beslutar Säkerhets- och integritetskyddsnämnden om uppgifter som kommit fram vid en registerkontroll och särskild personutredning ska lämnas ut för säkerhetsprövning. En större medvetenhet i samhället och den nya säkerhetsskyddslagen har lett till att antalet registerkontroller ökat kraftigt de senaste åren. När det gäller hanteringen av registerkontroller, har jag en återkommande dialog med Säkerhetspolisen och följer myndighetens arbete för att effektivisera processen i de delar de åvilar myndigheten.
Stockholm den 2 oktober 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.