Händelseanalyser av dödligt våld i nära relationer
Skriftlig fråga 2019/20:332 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-07
- Överlämnad
- 2019-11-08
- Anmäld
- 2019-11-12
- Svarsdatum
- 2019-11-20
- Sista svarsdatum
- 2019-11-20
- Besvarad
- 2019-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Män och kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter, och därmed också lika stor rätt till ett tryggt liv. Det utbredda kvinnovåldet skapar dock en otrygghet för just den kvinnliga delen av befolkningen som i sin tur leder till oacceptabla inskränkningar i kvinnors frihet och livsmönster, vilket inverkar negativt på kvinnors möjligheter och rättigheter. Våld mot kvinnor är ett betydande jämställdhetsproblem som måste tas på största allvar. Det måste tas fram en rad effektiva och innovativa åtgärder som syftar till att skapa ett tryggt och säkert land för hela Sveriges befolkning.
Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med en separation eller med svartsjuka som motiv. Kontroll och maktbehov är en viktig drivkraft bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.
I dag gör vården händelseanalyser när en person begår självmord. Händelseanalyser bör även göras när personer dödas av våld i nära relationer. Händelseanalyser kring dödligt våld i nära relationer bör ske genom en samordning av flera myndigheter såsom polisväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur vill ministern samordna myndigheter för att förebygga och eventuellt förhindra framtida dödligt våld i nära relationer, och hur ser ministern på att händelseanalyser görs när personer dödas av våld i nära relationer liknande de som görs vid självmord?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:332 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2019/20:332 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Händelseanalyser av dödligt våld i nära relationer
Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig hur jag vill samordna myndigheter för att förebygga och eventuellt förhindra framtida dödligt våld i nära relationer, och hur jag ser på att händelseanalyser görs när personer dödas av våld i nära relationer liknande de som görs vid självmord.
Jag är helt ense med frågeställaren i uppfattningen om att det utbredda våldet mot kvinnor innebär oacceptabla inskränkningar i kvinnors frihet, liv och rättigheter och att dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor.
Socialstyrelsen genomför, enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall, utredningar då ett barn har avlidit med anledning av brott eller då en vuxen har avlidit med anledning av brott av en närstående eller tidigare närstående person. Lagen ändrades 2018 till att även omfatta grov och synnerligen grov misshandel av barn och vissa fall utan dödlig utgång när det gäller vuxna.
I Socialstyrelsens uppdrag ingår att utifrån ett helhetsperspektiv kartlägga och analysera varje enskilt dödsfall för att identifiera systemfel i samhällets skyddsnät. Målet är att långsiktigt öka kunskapen om vilka behov av förebyggande insatser som behövs i olika delar av samhällsorganisationen.
Socialstyrelsen arbetar sedan flera år med utgångspunkt från metoden händelseanalys i utredningsverksamheten. Metoden går ut på att detaljerat rekonstruera händelseförloppet, göra en orsaksanalys och ta fram förslag till åtgärder.
För att få en helhetssyn i utredningsarbetet har Socialstyrelsen under hand utvecklat samverkan med ett flertal andra myndigheter. Sedan ändringarna i lagen om utredningar avseende vissa dödsfall trädde i kraft 1 januari 2019 har arbetssätt med händelseanalys och myndighetssamverkan etablerats.
Stockholm den 20 november 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.