Riktlinjer för migränvården

Skriftlig fråga 2019/20:350 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-11
Överlämnad
2019-11-11
Anmäld
2019-11-12
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Över 1,4 miljoner människor i Sverige är i varierande grad drabbade av folksjukdomen migrän. Svår migrän är en neurologisk sjukdom som är betydligt mer omfattande än enbart huvudvärk. En betydande andel av alla patienter som lider av migrän är i behov av specialistvård; vissa är helt beroende av denna vårdform för att kunna fungera i vardagen. Statistiska centralbyrån beräknar att ca 2 procent i Sverige lider av kronisk migrän.

Nuläget gällande migränvården kan tyvärr sammanfattas med att det finns en ytterst varierande och begränsad tillgång till relevant specialistvård, vilket krävs vid fall av svår migrän. Det är stora regionala skillnader vad gäller väntetider, förmåga att ställa diagnos, behandling och kvalitet i migränvården. Av de patienter som har kronisk migrän är det endast ett fåtal som får tillgång till relevant behandling, och avsaknaden av ett nationellt ledarskap och nationella riktlinjer gällande migrän och andra huvudvärkssjukdomar är påtaglig.

I sitt svar (av den 6 november) på min fråga om hur socialministern avser att se till att det tas fram nationella riktlinjer för och att det sker en regelbunden uppföljning av migränvården svarar ministern med att Moderaterna i sitt budgetalternativ anslår 5 miljoner kronor mindre till Socialstyrelsen, vilket är helt riktigt. Detta handlar om att effektivisera myndigheternas administration och byråkrati, vilket för övrigt även finansministern påtalat behovet av. Däremot förmådde inte socialministern med ett enda ord beröra vad regeringen avser att vidta för konkreta åtgärder i syfte att se till att det tas fram nationella riktlinjer för och att det ske en regelbunden uppföljning av migränvården.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen lovade inför valet 2018 bland annat mer statliga pengar och bättre spridning av medicinsk kunskap gällande migränvården. Av detta har det hittills inte blivit någonting. Moderaterna anser att löftet om större fokus på att sprida kunskap om migrän till alla nivåer inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. Men högsta prioritet anser vi ska ges till att ta fram nationella riktlinjer för migränvård, till en regelbunden uppföljning av migränvården och till att få till stånd en samlad vårdkedja för patienter med kronisk migrän. Detta är konkreta förslag som Moderaterna konsekvent driver i riksdagen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att under mandatperioden verka för att det tas fram nationella riktlinjer för och görs uppföljningar av migränvården i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:350 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/04669/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:350 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Riktlinjer för migränvården

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig om jag avser att under mandatperioden verka för att det tas fram nationella riktlinjer för och görs uppföljningar av migränvården i Sverige.

Först vill jag börja med ett förtydligande av olika typer av kunskapsstöd. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De utgör vägledning för vårdgivare och är inte bindande uttalanden om lämpliga behandlingsåtgärder eller rådgivning till patienter i enskilda fall.

Huvudmännen tar fram Nationella vårdprogram, vilka syftar till att bidra till en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status.

Precis som jag svarade i mitt svar den 6 november så är regionerna i färd med att bygga upp sin nya kunskapsstyrningsstruktur. Målsättningen är att se till att ny och relevant kunskap kommer alla patienter till del. Regeringen ser positivt på och stödjer regionerna i detta arbete, och Socialstyrelsen samverkar med den framväxande strukturen. För tillfället inventeras där vilka kunskapsluckor och behov som finns inom hälso- och sjukvården. Det pågår därmed redan en omfattande process med att identifiera områden där det saknas relevanta kunskapsstöd som bidrar till en regelbunden uppföljning och mer jämlik vård.

En nyckelfaktor är tillgången på kompetens. Regeringen har nyligen beslutat att inrätta ett nationellt vårdkompetensråd för att stärka och samordna arbetet med kompetensförsörjning i hela landet.

Det är sammanfattningsvis viktigt att arbetet med eventuellt nya nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag analyseras och tas fram av relevanta myndigheter i samverkan med huvudmännen och deras nya kunskapsstyrningsstruktur. Regeringen följer frågan. Ny och bättre kunskap ska nå ut i vården så snabbt som möjligt.

Stockholm den 20 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.