Svenska bidrag till extremister

Skriftlig fråga 2019/20:382 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-13
Överlämnad
2019-11-13
Anmäld
2019-11-14
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Miljontals kronor i skattemedel i form av bidrag utnyttjas systematiskt av främst islamister, men även andra våldsbejakande extremister, enligt Säkerhetspolisen. Enligt myndigheten är personer som förekommer i deras arbete aktiva i ett flertal stiftelser, föreningar och bolag som får enorma offentliga belopp av kommuner och myndigheter, vilket därmed innebär att deras rekrytering och radikalisering sponsras av skattebetalarna.

Det råder därmed inget tvivel om att mycket behöver göras för att förhindra att detta får fortsätta och att det krävs en ökad kunskap för att kunna genomskåda de ansökningar om bidrag som inkommer. Mot bakgrund av detta har Säkerhetspolisen föreslagit inrättandet av ett kunskapscentrum i syfte att bistå myndigheter att bedöma olika organisationer. Detta är en åtgärd som skulle ligga väl i linje med ett av de förslag om att införa ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel som undertecknad lämnat i en motion.

Statsrådet Mikael Damberg har sagt att man för närvarande arbetar med att följa upp verksamheter som har missbrukat systemet och att regelverket ska stramas upp. Exakt vad detta innebär är dock inte helt klart.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet att verka för ett nationellt kunskapscentrum som rör dessa frågor eller på annat sätt bistå kommuner och myndigheter med hjälp i samband med utbetalning av bidrag i syfte att förhindra att pengarna går till fel ändamål?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:382 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)



Ku2019/

01913/CSM

Kulturdepartementet

Kultur- och demokratiministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:382 av Markus Wiechel (SD)
Svenska bidrag till extremister

Markus Wiechel har frågat inrikesministern om han avser verka för att ett nationellt kunskapscentrum inrättas i syfte att bistå myndigheter att bedöma olika organisationer eller om han på annat sätt avser bistå kommuner och myndigheter med hjälp i samband med utbetalning av bidrag i syfte att förhindra att pengarna går till fel ändamål. Frågan har överlämnats till mig.

Ett självständigt civilsamhälle med en mångfald av organisationer, verksamheter och röster är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Det ligger därför i allas intresse att värna bidragssystemens legitimitet. Offentliga bidragsmedel ska givetvis endast gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar så som de formuleras i grundlagen och i internationella konventioner.

Regeringen tillsatte 2018 en utredning för att se över villkoren i den statliga bidragsgivningen till civilsamhället och hur dessa tillämpas. I betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) som lämnades i juni i år presenterades ett antal förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel inte ges till verksamheter som står i strid med samhällets grundläggande värderingar. Utredningen lämnar bl.a. förslaget att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska få i uppdrag att stödja andra bidragsgivande myndigheter i tillämpningen av demokrativillkoret. Utredningen gör även bedömningen att kommuner och regioner bör erbjudas stöd i utformningen och tillämpningen av demokrativillkor vid bidragsgivning till det civila samhället. På regeringens uppdrag har Demokrativillkorsutredningen också tagit fram en vägledning för att stödja offentliga bidragsgivare, både myndigheter och kommuner, i tillämpningen av demokrativillkoret. Vägledningen innehåller bl.a. allmänna rekommendationer för hur en granskning av en organisation och dess verksamhet kan gå till samt konkreta exempel på hur demokrativillkoret kan granskas.

Utredningens betänkande har remitterats och arbete pågår nu i Regeringskansliet med att ta hand om förslagen. Det är därför för tidigt att säga hur ett system bör utformas som bättre än idag kan säkerställa att bidrag inte betalas ut till organisationer som bedriver verksamhet som inte är förenlig med samhällets grundläggande värderingar. I väntan på den processen är det självfallet viktigt att berörda myndigheter fortsätter att samverka för att så långt det är möjligt förhindra att bidragsmedel hamnar i orätta händer.

Stockholm den 20 november 2019

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.